Feststaden

Nationerna, traditionerna och paketpris på sprit.

Drickandet i Lund har gamla anor, men håller det på att förändras?

Lundagård har granskat alkoholkulturen.

Det är fredrag, kallt och februari. Killar i skjorta och tjejer i högklackat rör sig målmedvetet på väg mot förfester och sittningar. Med sina klingande systemet-påsar i händerna följer de en tradition av festande som sträcker sig tillbaka till universitetets bildande. Då var alla studenter män, men man träffades ute för att äta middag tillsammans, och kanske ännu viktigare, för att dricka sprit.

I dag finns alkoholen med nästan överallt i studentlivet, oavsett om det är sittning, korridorsfest, tentamiddag eller vanlig utekväll.

I Kalmar nations lokaler på Biskopsgatan är det sittning för nationsmedlemmarna samt för sexualupplysningsföreningen P6 och deras gäster från Uganda. Efter fördrinken och minglet börjar folk slå sig ner vid borden i den trånga källarlokalen. Levande ljus lyser upp ansiktena och samtalen är lågmälda. Tillsammans med förrätten, i kväll toast skagen, kommer också spritpaketen till dem som beställt. En halv flaska vin, en liten öl, en snaps och en punsch för 120 kronor, studentvärldens eget Happy meal ger rabatt för den som köper mycket.

Runt en bordsända sitter kompisgänget Patrik Ebbersten, Hannah Oredsson, Emil Hermansson, Carl-Johan Elger och Magnus Nilsson. De har alla valt bort spritpaketet och beställer enstaka öl och drinkar istället.

– Om jag ska dricka snaps och punsch vill jag vara säker på att det blir snapsvisor. Jag är annars inte så förtjust i det studentikosa, men snapsvisor är riktigt kul, säger Hannah Oredsson.

Vid andra bordsändan sitter nationens prokurator David Magnusson och berättar om universitetets komplicerade struktur för Hasanya Tonj från Uganda. Strax därefter kommer lax på rotsaksbädd in på bordet och jobbarna serverar mer snaps.

Tyckte det var jobbigt att vara annorlunda

Det finns lundastudenter som helt avstår från alkohol. Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO har tredubblat sitt medlemsantal i Lund på tre år. Biologistudenten Rickard Almers, 24, har varit med sedan gymnasiet och har aldrig varit berusad.

– Jag kommer från ett hem där det aldrig dricks alkohol, och sprit har faktiskt aldrig lockat mig. Nu har det blivit mer av en ideologisk övertygelse.

Rickard Almers tycker att alkoholproblemen i samhället gör att det känns meningsfullt att avstå från spriten. När han kom till Lund var han förberedd på en utbredd alkoholkultur, men han tycker ändå att det var ganska jobbigt att vara annorlunda.

– Det händer att folk blir väldigt provocerade när jag talar om att jag inte dricker, många försöker försvara sitt beteende och övertyga mig om att det inte är dåligt att dricka alkohol. Jag gick på ett par sittningar men det var inte så kul att sitta och sjunga om hur tråkig man är om man inte dricker, säger han.

Rickard Almers tycker att det är tragiskt att nya studenter direkt slussas in i sammanhang där det dricks mycket.

– Jag tror att många egentligen inte vill dricka så mycket som de gör, men när de direkt hänvisas till nationer och studentföreningar blir det så i alla fall, säger han.

Statistiken ger Rickard Almers rätt. Richard Wastenson på Studenthälsan i Lund säger att det dricks mer i studentstäder med nationer.

– Det beror inte på att de törstigaste studenterna söker sig dit utan på kultur och tradition kombinerat med att alkoholen är lättillgänglig och billig. Man kan anta att fler personer går över till missbruk och beroende på grund av det, säger han.

Försöker hitta ett bra drickande

Av de 4 000 besök som görs på Studenthälsan varje år söker endast 10-20 stycken direkt för alkoholproblem.

– Men många som kommer hit på grund av andra besvär har också alkoholproblem trots att de inte är medvetna om det. Personer som dricker mycket lever ofta i en partysfär och tror att alla dricker lika mycket som de själva, säger Richard Wastenson.

Studenthälsan försöker inte få personer att helt sluta dricka. I stället jobbar man med att hitta ett bra drickande där man maximerar de positiva effekterna och minimerar de negativa.

Försök att få studenter att dricka mindre är dock inget nytt fenomen. Redan 1830 grundades Akademiska föreningen med tanken att det skulle fungera som en uppfostringsanstalt för att få bukt med fylleriet. På AF serverades varken vin eller öl, det enda man kunde få var brännvin till maten. Men i gengäld drack studenterna väldiga mängder snapsar till middagen.

Många snapsvisor från studentvärlden

På Kalmar nation har 40 mätta sittningsdeltagare gått över till snapsvisorna. ”Sång”, hojtas det och de som kan texten klämmer i till ”Bordeaux bordeaux”.

Medan cheesecaken serveras stämmer man upp i ”Mera brännvin” till melodin av Internationalen. Just snapsvisor är en omisskännlig del av sittningstraditionen. Fredrik Tersmeden, arkivarie på AF, menar att studentkulturen i detta fall har smittat av sig till hela svenska folket. Många av de snapsvisor man sjunger till exempel på midsommar, är skrivna av studenter.

Patrik Ebbersten och Carl-Johan Elger skickar snus till varandra under bordet.

Hannah Oredsson beställer en öl samtidigt som ”Jag gillar punschen” drar igång.

– Ååh, jag kan inga av de här snapsvisorna, säger hon besviket.

Finansierar utskott som idrott och tidning

Kultur och tradition, men också big business. Entréavgifter och alkoholförsäljning står för större delen av nationernas inkomster. Och kraven på vinst har ökat i takt med att nationernas ekonomi blivit allt mer pressad, bland annat på grund av övergången från stipendier till riktig lön till de som jobbar heltid.

– Nationer är ideella organisationer som livnär sig på medlemsavgifter och spritförsäljning. Alla intäkter går tillbaka in i verksamheten och pengarna vi får in från pubar och klubbar gör att vi kan ha till exempel idrott och nationstidning, säger Johan Sjögren, kurator på Kalmar nation.

Men verksamheten har blivit mer professionell de senaste fem-tio åren. Tidigare hade många nationer sexor efter att klubben stängt, de som jobbat under kvällen stannade kvar i lokalen och drack. På sina håll fick även gästerna stanna kvar och festa, kvällen var inte slut förrän siste man gick hem. Men på grund av hårdare kontroll från tillståndsenheten har rutinerna stramats upp. Och 2005 togs systemet med stämplar bort för att gäster inte ska gå på mellanfester och dricka sig fulla.

Ökad medvetenhet

Johan Sjögren menar att medvetenheten har ökat. Numer utbildas de som jobbar på klubbarna i ansvarsfull alkoholhantering.

– Förr tog man för givet att alla skulle ha spritpaket på sittningar, nu får man säga till om man vill ha det. Och vi belönar våra aktiva på ett annat sätt, i stället för att som tidigare ge dem en öl i handen, får de gå på tacksittning eller äta på en annan sektion. Och sexorna har vi helt tagit bort för de är olagliga.

Men alla problem är inte lösta. Det är svårt att hålla rutiner i organisationer där en stor del av medarbetarna byts ut varje år. Bara under de senaste två åren har Hallands, Wermlands, Göteborgs och Teknologkåren fått ta emot varningar från tillståndsenheten.

”Swedish people change when they drink”

Klockan har nu passerat tio och ljudnivån har ökat dramatiskt på Kalmar nation. Man häller upp de sista slattarna ur vinflaskorna och det bildas en liten kö vid baren. En tjej ringer upp sin kompis som fyller år och alla sittningsdeltagare sjunger ”jag må han leva” in i luren.

Sällskapen börjar så småningom lösas upp, några tar på sig jackorna för att gå hemåt medan andra stannar kvar för att fortsätta festandet på klubben ”Don’t Panic”. Större delen av P6-sällskapet ska ge sig av, men Hasanya Tonj vill stanna kvar för att dansa.

-It’s interesting, Swedish people are cold and distant, but when they drink alcohol they change completely.