Högre lön och lättare att få jobb. Praktik innebär stora fördelar för studenterna.
Men möjligheten att få praktik beror nästan helt på vilken utbildning du valt.
En post-it-lapp utan för ett av kontoren i den ljusa korridoren skvallrar om var marinbiologstudenten Christel Jepson håller till. Hon är inne på sin tredje vecka av nio på Länsstyrelsen i Malmö, där hon jobbar med ett EU-projekt. Hon har till och med fått ett eget ansvarsområde: att eko-klassificera Lomma- och Lundåkrabukten.
– Jag har verkligen tur som får jobba med något på riktigt, man har ju hört om praktikanter som bara fått sitta och sortera papper. Min praktik är dessutom poänggivande, säger Christel Jepson.
Men hon har fått kämpa hårt för att få den. Just nu läser hon fjärde året på det marinbiologiska programmet på Campus Helsingborg, men i kursplanen finns ingen obligatorisk praktik inlagd.
– Jag vände mig först till lärarna på programmet, men de var inte till mycket hjälp. Jag fick höra att det inte var något de kunde hjälpa mig med, säger hon.
Därefter började hon söka på nätet och efter hundratals mejl fick hon en plats på Länsstyrelsen.
Christel Jepson tycker att det borde vara lättare att få praktik genom sin utbildning, eller åtminstone att man kan få lite tips.
– Läser man en femårig utbildning vill man ju komma ut och prova sina färdigheter. Praktik borde vara obligatorisk, poänggivande och längre, säger hon.
På studenternas initiativ
Enligt en ny rapport finns det stora positiva effekter med praktik. Arbetslivsanknytning i utbildningen ökar sannolikheten att få anställning och höjer lönen med i snitt 800 kronor per månad, visar rapporten som tagits fram av Svenskt Näringsliv.
Men trots de goda resultaten saknas praktik på drygt två av tre utbildningar vid Lunds universitet. Endast 22 av 75 utbildningar har arbetsplatsförlagd utbildning, enligt universitetets arbetslivscentrum.
Lång obligatorisk praktik har bland andra läkare, socionomer, och industridesigners.
Andra utbildningar, som pol mag och arkitekt, ger möjlighet till lång praktik, men på studentens eget initiativ. Det är alltså upp till studenten själv att hitta en relevant praktikplats.
Slutligen finns en tredje grupp av utbildningar, där studenterna inte har någon praktik alls, varken obligatorisk eller frivillig. Detta gäller bland annat ekonomi- och civilingenjörsprogrammen som helt saknar arbetsplatsförlagd utbildning.
Svenskt Näringslivs rapport visar att studenter runt om i landet är missnöjda med arbetslivsanknytningen och har svårt att hitta relevanta praktikplatser.
Stort behov av praktik
Men även många företag vill se fler studenter på arbetsplatserna, det menar Lundaekonomerna.
– Vi ser ett behov från företagen. Förra hösten gjorde vi en företagsundersökning där det visade sig att de gärna ser att studenterna har med sig praktisk erfarenhet från skolan, säger kårens vice ordförande Johannes Igelström. Samtidigt förstår han att det är svårt för skolan att hitta praktikplatser till 500 studenter varje termin.
Kristina Eneroth är prorektor vid Ekonomihögskolan. Hon berättar att skolan är positiv till mer praktik, men understryker att det krävs ökade resurser för att möjliggöra detta.
– Vi uppmuntrar i stället våra studenter att söka praktikarbeten under sommaruppehållet. Under tio veckor hinner de flesta både arbeta och ha välbehövlig semester, säger hon.
Inte heller LTH-studenterna har någon obligatorisk praktik. Tidigare läste de en obligatorisk, icke-poänggivande praktikkurs, men denna togs bort.
– Problemet med kursen blev att alla typer av arbete kunde klassas in som praktik och att den ofta blev grå arbetskraft i stället. Just nu arbetar teknologkåren tillsammans med LTH för att ta fram en ny individuell praktikkurs, säger Magnus Fransson, ordförande för kårens arbetsmarknadsutskott.
Kårerna ordnar praktik
Allra värst ser praktiksituationen dock ut för studenter som läser fristående kurser, det är i stort sett omöjligt för dem att skaffa sig sådana erfarenheter. Detta drabbar särskilt humanister.
– Inom den humanistiska fakulteten är praktik sällsynt, vi har ju väldigt få utbildningsprogram och mestadels fristående kurser, säger humanistkårens ordförande Martin Gustavsson.
Men på andra lärosäten har man funnit lösningar på problemet.
– I Göteborg finns en 20-poängs praktikkurs för fristående kursare inom samhällsvetenskap. Den som har läst minst 100 poäng kan söka den. Ungefär hälften som går den får anställning efteråt, säger Åke Heed som för Arbetslivscenters räkning har fört en liten kampanj för att en liknande kurs ska införas i Lund. Inga beslut är tagna, men han tycker sig få gott gensvar från de institutioner och kårer som han har vänt sig till.
Men där universitetet sviker rycker kårer in. Både Juridiska föreningen och teknologkåren jobbar aktivt för att deras medlemmar ska få mer praktik.
– Vi försöker bidra själva. Föreningen har arbetsmarknadsdagar på hösten och företagskvällar. Vi har även direkt praktikförmedling genom vårt praktikutskott, säger Emelie Svensäter, ordförande för Juridiska föreningen.
På LTH finns även företagsfaddersystem, mentorsprogram samt projekt i olika kurser som är helt eller delvis anknutna till näringslivet. Sådana lösningar använder sig många andra fakulteter, institutioner och kårer av. Nyligen hade enheten för Medier, Kommunikation och Journalistik arbetsmarknadsdag med föreläsningar.
Praktik på gott och ont
Men det kan också finnas nackdelar med praktik. Sjuksköterskestudenter vid Lunds universitet är på praktik 43 veckor av 120. Göran Thomé, utbildningschef på medicinska fakultetskansliet, menar att det är på både gott och ont.
– Mycket praktik gör att studenterna lär sig jobba på samma sätt som man gör i dag, vilket gör det svårt att använda utbildningen som ett verktyg för att förändra vården, säger han.
Foto: Elias Björn
