En normal arbetsvecka på nära 60 timmar, sömnsvårigheter och knappt någon tid för annat än jobbet.
Lundagårds undersökning visar på stor stress bland de heltidsarvoderade i Lunds studentvärld.
Varje år är ett 60-tal studenter heltidsanställda av kårerna, nationerna och Akademiska föreningen (AF) i Lund. I de flesta fall leder de sin organisation och är ekonomiskt ansvariga för en verksamhet som kan omsätta flera miljoner kronor. Samtidigt har de personalansvar för de ideellt engagerade, som kan uppgå till flera hundra personer.
Mycket tung arbetsbörda
En enkätundersökning som Lundagård gjort bland dem som suttit som heltidsarvoderade de tre senaste åren visar att det innebär en mycket tung arbetsbörda:
* Den genomsnittliga arbetstiden ligger på 58,1 timmar i veckan.
* Över hälften har haft sömnsvårigheter.
* Två tredjedelar kan inte koppla bort jobbet när de inte är där.
* En stor majoritet träffar sina vänner och partner betydligt mindre under året som heltidare.
* Så gott som samtliga har känt sig stressade av sitt jobb.
”Berget slutade aldrig att växa”
Den stressfaktor som lyfts fram av allra flest är att det helt enkelt finns oändligt mycket arbete att utföra. På de flesta kårer och nationer är enbart två personer anställda för att ansvara för hela verksamheten – och på vissa ställen bara en enda.
” [Det var] en enorm arbetsbörda och ett stort ansvarsområde, med förpliktelser såväl på medlems- som nationell nivå. Det tog tid innan jag insåg att berget aldrig skulle sluta växa och att jag inte skulle kunna göra allt”, skriver en kvinna som arbetat för en kår.
Litet stöd
Andra vittnar om att det finns en hård press från de ideellt aktiva, som förväntar sig att de heltidsarvoderade ska arbeta mycket – de får ju trots allt betalt.
Dessutom måste de anställda ständigt vara beredda att ta över om någon annan sviker.
”Man känner alltid ett ansvar för att allt ska flyta och när det inte gör det så har man inte mycket till stöd att luta sig mot. Om ett problem uppstår, ofta orsakat av någon annan som skiter i sitt ansvar så är man alltid sista utposten.” skriver en nationsaktiv man.
”Kul men slitsamt”
Ytterligare en stor stressfaktor är att det är svårt för någon annan att ta över arbetet vid sjukdom. En tredjedel av de heltidsanställda uppger att de överhuvudtaget inte har någon som kan hoppa in. Och bland de övriga menar många att det inte vore hållbart att vara sjuk under en längre period.
Samtidigt ingår det i heltidarnas jobb att representera sin organisation på fester och middagar – för de nationsaktivas del mer än två gånger i veckan. Majoriteten av dem som svarat tycker att det är kul och positivt, men många menar också att det är slitsamt.
Under begränsad period
”Även om formerna kan vara trevliga, så är det också en pålaga i ett digert schema”, skriver en AF-aktiv.
Men trots stressen och pressen har alla heltidsarvoderade utom en svarat ett villkorslöst ja på frågan om jobbet var värt det. Flera lyfter fram att de klarat av stressen eftersom uppdraget gäller om en begränsad period.
En kåraktiv uttrycker sig så här:
” Jag brukar säga att det är det bästa jag har gjort och något som jag aldrig skulle göra om.”
Fotnot: Enkäten har skickats ut till dem som är heltidsarvoderade på kårer, nationer och AF i år. De har ombetts att vidarebefordra enkäten till de två föregående årens anställda. 63 svar har kommit in.
