Det kallas för kårval. Men så värst mycket av ett val har inte studenterna.
Bara i två av tio lundakårer fanns fler kandidater än platser i senaste valet.
Nästan alla kandidater som ställer upp i kårernas fullmäktigevalen kommer in. Det visar en kartläggning som Lundagård gjort av valen i tio lundakårer. I åtta kårer fick alla som ställde upp minst en suppleantplats. Och av totalt 264 kandidater var det endast 24 stycken som blev utan såväl fullmäktigeplats som suppleantplats.
Allra lägst var intresset hos Teologkåren. Där kandiderade nio personer till 15 platser i fullmäktige.
– Personligen tycker jag att det är tråkigt att så få ställer upp. I viss bemärkelse urholkas ju demokratin när valet inte spelar någon avgörande roll, säger kårens vice ordförande Bo Nurmi.
Konkurrens bra
På samhällsvetarkåren kämpade 33 kandidater om 31 fullmäktige- och tio suppleantposter. Tilde Dahlqvist, valnämndens ordförande, är kluven inför siffrorna.
– Konkurrens är ju bra för demokratin. Men å andra sidan kan man se det som positivt att alla som vill vara med och påverka kåren också får chansen. Det hade varit tråkigt om det fanns personer som verkligen ville vara med, men som inte fick några röster, säger hon.
Teknologkåren bäst
Endast Medicinska föreningen och teknologkåren hade fler kandidater än antalet platser i det senaste valet. Teknologkåren var bäst – där slogs 42 personer om 27 fullmäktigeplatser.
– Antalet kandidater har varierat mellan åren. Att vi har många i år beror främst på valnämnden och deras intensiva arbete med att locka folk, säger ordföranden Martin Appelgren.
Lundagårds granskning visar också att det kan vara svårt för väljarna att bilda sig en uppfattning om de olika kandidaterna. De flesta kårerna trycker visserligen upp broschyrer eller tidningar där kandidaterna får presentera sig. Men presentationerna är ofta intetsägande och saknar i vissa fall helt information om kandidatens åsikter.
”Om jag blir antagen tar jag posten med stort ansvar och dedikation” skrev en kandidat i samhällsvetarnas val som slutligen också fick en fullmäktigeplats. Däremot fick den kandidat som inte skrivit någon presentationstext alls nöja sig med en suppleantplats.
Spridning bland kandidater
På Vårdvetenskapliga studentkåren som hade 25 kandidater till 26 platser fanns överhuvudtaget inga presentationer.
Kårordföranden Annie Assarsson menar att det viktigaste är att det finns en spridning mellan olika utbildningar och terminer bland kandidaterna.
– Ofta är presentationer inte speciellt talande. Dessutom bedrivs de flesta utbildningsfrågorna i utskotten. Fullmäktige handlar mer om kårens eget arbete. Men kanske ska vi se över frågan om presentationer till nästa år, säger hon.
Men trots att kandidaterna är så få, finns inga omedelbara planer på att minska antalet fullmäktigeplatser i de kårer som Lundagård talat med.
– Vi har inte haft några diskussioner om det. Det fungerar bra som det gör nu. Det är en bra spridning mellan de olika terminerna och mellan killar och tjejer, säger Annie Assarsson.
Inga förändringar på gång
Inte heller på samhällsvetarkåren är några förändringar på gång. Däremot har det ofta förts diskussioner om fullmäktiges storlek. Tilde Dahlqvist ser både för- och nackdelar med att minska antalet platser.
– Det är alltid bra när så många röster som möjligt är hörda. Det ger ett bredare spektrum av åsikter, tankar och förslag. Å andra sidan är 31 ledamöter ganska mycket. Det är lika många som i vissa kommunfullmäktige. Demokratin kanske inte skulle bli så lidande, säger hon.
