Ola Svedins debattartikel är ett lysande exempel på de standardfloskler som bombhögern försöker smeta på Hugo Chávez.
Det skriver Olof Holmgren och Daniel Larsson, medlemmar i Vänsterns studentförbund, som höll det föredrag om Venezuela som kritiserades i det förra numret av Lundagård.
I förra numret av Lundagård gick Ola Svedin, medlem i Liberala Ungdomsförbundet, till angrepp mot Vänsterns Studentförbund Lund (VSF) med anledning av det föredrag om revolutionen i Venezuela som vi höll efter vår nyligen genomförda resa i landet. En affisch om föredraget har tydligen provocerat Svedin så till den milda grad att den framkallat ”kväljningar” och i ett febrigt angrepp fräser han ur sig fördomar, fabler och fantasier om såväl Venezuela som om VSF.
Ur denna synvinkel hade artikeln knappt varit värd besväret att svara på om det inte vore för att Svedin i sin upphetsning gör en lysande sammanfattning av de standardfloskler som bombhögern nu gör allt för att smeta på Hugo Chávez. I det avseendet är Svedin en utmärkt representant för den vulgära unghöger han så ofelbart är en del av.
Har vunnit åtta val
Hugo Chávez är i dag den statschef som vunnit flest demokratiska val. Sedan 1998 har han vunnit åtta stycken val, nu senast presidentvalet i december då han fick 63 procent av folkets röster i ett val med 74 procent valdeltagande (ett av de högsta någonsin i Latinamerika). Att kalla denna person en ”diktator i vardande” anstår väl inte ens en rakryggad liberal? De inskränkningar i yttrande- och pressfriheten som gjort sig gällande i spåren av ”kriget mot terrorismen”, ofta i form av självcensur, är en utveckling vi i VSF Lund ser allvarligt på, vare sig det sker i Venezuela, Sverige eller USA. Men vad du, Ola Svedin, tycks vara totalt omedveten om är det extrema medieklimat som gjort sig gällande i Venezuela och som väl exemplifieras av de privata TV-kanalernas ledande roll i 2002 års statskupp. Den nya medielagstiftningen är knappast strängare än den svenska och behovet av tydliga regler på området kan inte underskattas.
Man bygger upp ett demokratiskt system
Vad är det då egentligen som provocerar så mycket med den politiska utvecklingen i Venezuela i dag? Mycket ligger nog i det exempel man är för Latinamerika, Syd och resten av världen. Genom en enorm rörelse av arbetare, bönder, jordlösa, hemmafruar, studenter, ungdomar och ursprungsbefolkning håller man på att genomföra en genomgripande demokratisering av samhället, vilket självklart även innefattar ekonomin. Vid sidan av det representativa systemet bygger man upp ett nytt demokratiskt system som bygger på folkets direkta deltagande. Till resten av världen säger man nu att en annan värld är möjlig, om den är socialistisk
Vi ber inte om ursäkt
Detta sticker i ögonen på USA som i århundraden vant sig vid total överhöghet i den västra hemisfären, genom krig, statskupper och invasioner. Vi lever i en värld av starka motsättningar och att leva är som bekant att ta ställning. Att Ola Svedin har privilegiet att inte behöva göra detta verkar passera honom oreflekterat förbi. I slutändan är det ändå ironiskt att alla som inte delar den liberala världsbilden utmålas som extremister. Så brett är utrymmet i den politiska debatten.
Vi ber inte om ursäkt för att vi vägrar att rätta in oss i denna trånga fålla. I kampen för ett bättre samhälle har vi inget att förlora, men en värld att vinna.
Daniel Larsson
Vänsterns studentförbund, Lund
