Kvinnoförtryck, slaveri, antisemitism och homofobi har en sak gemensamt. De har alla försvarats med hjälp av texter i bibeln. Det är också där, på bibeltolkningens bakgator, som bibelforskaren Jesper Svartviks arbete tar vid.
Kristendomen är en religion som sägs bygga på kärlek. Ändå har miljoner och åter miljoner liv förstörts av människor som använt bibeltexter som argument för sitt handlande. Hur har det kunnat bli så?
– Ett svar är att det har gagnat kristna, vita, fria, heterosexuella män. De har kunnat dra fördel av de här tolkningarna, säger Jesper Svartvik.
Jesper Svartvik är docent i bibelforskning (exegetik) vid Lunds universitet. Ordet exegetik är bildat av de grekiska orden ex (”ut”) och hegeisthai (”att leda”, ”att ledsaga”), och är en beteckning på bibelvetenskaplig forskning.
– Det finns tre perspektiv som exegeter kan uppmärksamma. Dels det som finns bakom texten, som handlar om textens tillkomst och historia. Dels det som finns i texten vilket angränsar till litteraturvetenskapen. Och dels det som finns framför texten, hur texten har kommit att tolkas och tillämpas, säger Jesper Svartvik.
”Inne med slaveri”
Han har nyligen skrivit boken Bibeltolkningens bakgator. I den boken har han fokuserat på det som finns framför texten. Boken handlar om hur bibeltexter gett stöd åt synen på slaveriet i 1800-talets Amerika, synen på antisemitismen i Europa under 1900-talet och slutligen synen på homosexuella i dagens Sverige.
– Det finns en mängd olika paralleller mellan de tre ämnena. Mark Twain har sagt att ”history does not repeat itself, but it rhymes” och så verkar det vara. Dessa frågor är rätt olika men jag tror att man kan lära sig någonting av tidigare diskussioner, säger Jesper Svartvik.
Han tar upp synen på slaveri under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som exempel.
– Då var det ”inne” att vara för slaveri, men sedan växte det långsamt fram ett slaverimotstånd. Detta är intressant eftersom det finns en parallell till hur både samhälle och kyrka har uppmärksammat den samkönade kärleken de senaste generationerna. Våra kunskaper om den samkönade kärleken ökar och både juridik och teologi påverkas av detta.
Viktigt att se bibeln i kontext
Den omfattande debatt som förs inom världsreligionerna i allmänhet och kristendomen i synnerhet om homosexuellas rättigheter är tveklöst något som gör bibelforskningen aktuell i dag. Men i bibeln finns endast en handfull texter som är relevanta för kristendomens syn på samkönade relationer. Den mest betydelsefulla bibeltexten för synen på homosexuella genom historien har varit Sodomsberättelsen. I den berättas det om två änglar som kommer till staden Sodom. De tas emot med öppen famn av Abrahams bror Lot som erbjuder dem middag och övernattning. Men när Sodoms övriga invånare får reda på det, går de till Lots hus och ropar: ”Var är männen som kom till dig ikväll? Skicka ut dem till oss, vi skall ligga med dem”.
– I dag är det en förkrossande majoritet av exegeterna som anser att det som står i centrum i berättelsen inte är samkönade relationer utan sexuella övergrepp.
I Tredje Moseboken står det: ”en man ska inte ligga en kvinnas liggande med en annan man” . Jesper Svartvik menar att nyckeln till en god texttolkning är att inte isolera denna text från den antika synen på vad som ansågs vara manligt och kvinnligt.
– Jag tror att den texten handlar om att en man inte ska behandlas som en kvinna. Och hur behandlar du en kvinna i ett patriarkalt samhälle? Jo, sexualakten i sig är ett uttryck för makt i ett patriarkalt samhälle. Det förnedrande i så fall är att behandla en man som om han vore en kvinna.
– Förakt för homosexuella i antiken var en del av dåtidens kvinnoförakt, därför anser jag att det är väldigt svårt att i dag säga att man är för kvinnors rättigheter men att man aktivt vill motverka de samkönade parens rättigheter.
– Den enorma aggressivitet som riktas mot homosexuella i samhället återfinns inte i bibeltexterna – homofobin kommer någon annanstans ifrån.
”Kvinnan skall tiga i församlingen”
En text från Paulusbreven har varit aktuell i frågan om kvinnliga präster på senare år. Texten lyder ”kvinnan skall tiga i församlingen”. Jesper Svartvik menar att det till synes tydliga stycket går att tolka på en mängd olika sätt.
– Den första tolkning man kan göra är den minimalistiska. Man säger då att texten handlar om kvinnor som med tissel och tassel störde de kristna gudstjänsterna. Texten handlar då enbart om kvinnors beteende i kyrkorummet, underförstått att kvinnor pratar för mycket. Man menar då att texten inte säger någonting om kvinnliga präster.
– Den andra tolkningen är en ministeriell tolkning. Man hävdar då att texten bara handlar om frågan om kvinnliga präster. Den handlar inte om kvinnor som professorer, politiker eller i andra ledarroller utan enbart om att kvinnor inte ska vara präster.
– Den tredje tolkningen, som jag tycker är den enda rimliga, är en maximalistisk tolkning. Texten ger då uttryck för någonting större än vad som står skrivet. Den är ett exempel på dåtidens syn på kvinnor och män, en syn som genomsyrades av att män är bättre ledare, talare och filosofer än kvinnor. Därför kunde man inte tänka sig kvinnor som teologiska ledare men inte heller som politiska ledare, det går inte att skilja dem åt i uttolkningen av texten.
Åke Green har inte stöd av bibeln
För fyra år sedan var pingstpastor Åke Green åtalad för hets mot folkgrupp när han kallat homosexuella för en cancersvulst på samhället.
Finns det något stöd för det i bibeln?
– Nej.
Inte ens med någon speciell tolkning?
– Nej, om man hade kallat en bibelforskare till den rättegången och frågat: ”finns det någon text som säger att homosexuella är en cancersvulst” så skulle den exegeten under ed säga nej.
Åke Green blev friad eftersom han gjorde uttalandet inom sin religion. Men gör han då det?
– Det är illa att man inte konsulterade den exegetiska expertis som finns. Jag har för mig att åklagaren sa ”menar du verkligen att det står i Moseboken att …” Då låter det som om han inte ens vet att det finns fem Moseböcker. Och detta var en rättegång som är av intresse för hela Sverige – för yttrandefriheten och religionsfriheten.
– Man kan säga att i hans egen religionstolkning, enligt hans personliga, religiösa övertygelse så är det som han säger. Men ger han uttryck för innehållet i bibelns texter? Är det ett uttryck för vad den samlade kristenheten menar? Då måste man problematisera. Till exempel delar inte Svenska kyrkan hans övertygelse, han skulle inte kunna bli präst i Svenska kyrkan med de åsikter han har.
Lever tillsammans
Jesper Svartvik brinner verkligen för sitt forskningsområde och får bibelforskningen att kännas som en högaktuell vetenskap när han berättar. En av de stora frågorna för kristendomen och bibelforskningen i framtiden tror han blir det faktum att människor från skilda religioner i dag lever ihop på ett helt annat sätt än tidigare.
– Inte minst debatten om Muhammed-karikatyrerna gör det aktuellt. Kristna, judar och muslimer lever i dag sida vid sida – därför måste vi hitta sätt att bättre förstå varandra bättre.
Foto: Jens Lennartsson
