Labbtiden halverad på organisk kemi

- in Nyheter
@Lundagård

Nya lokaler men inga pengar kvar till undervisning. Så ser verkligheten ut på avdelningen för organisk kemi.

– Hela utbildningen kommer att fallera om ingenting görs, säger Andreas Ehnbom som läser andra året på kemistutbildningen och är ordförande i KERUB, Kemisternas råd för utbildningsbevakning.

På ett år har avdelningen för organisk kemi fått sin budget nedskuren med 1 750 000 kronor. Samtidigt pågår en stor ombyggnation av Kemicentrum, en ombyggnation som helt har spräckt budgetramarna. För att mura igen hålen i ekonomin har man tvingast skära ner undervisningstiden, säger Andreas Ehnbom.

– På ett år har laborationstiden minskat med 50 procent. I längden kommer detta inte att fungera, det går inte att bli kemist om man inte har praktiska erfarenheter, säger Andreas Ehnbom.

Högste ansvarig för naturvetenskapliga fakulteten, Torbjörn von Schantz, håller inte med om kritiken.

– Ombyggnationen har kostat betydligt mer än beräknat men den kostnaden har inte påverkat undervisningstiden, säger han.

Men det är inte bara laborationstiden som minskat. Utbudet bland de olika kurserna som ingår i kemistutbildningen har blivit smalare och smalare, anser Kenneth Wärnmark som undervisar i organisk kemi.

– Bolognamodellen slår fast att kemistutbildningen ska innehålla lika tredjedelar av organisk kemi, oorganisk kemi och fysikalisk kemi. Som det är nu har vi kanske tio procent organisk kemi, säger han.

”Måste leva i verkligheten”

Från ledningshåll på naturvetenskapliga fakulteten ser man istället nedskärningarna som något nödvändigt. Budgeten måste komma i balans, då krävs tuffa åtgärder.

– Kemicentrum har en mycket svår ekonomisk situation, för att vända den trenden kommer vi att tvingas skära i utbildningens bredd, vi kommer inte att kunna ha kvar alla avdelningar inom kemin. Vi måste leva i verkligheten och då krävs det att man går runt ekonomiskt, säger Olle Söderman, näst högste ansvarig vid naturvetenskapliga fakulteten.

Både Kenneth Wärnmark och Andreas Ehnbom menar att en kommande bantning av kemistutbildnings bredd vore lika med början till slutet. Andreas Ehnbom jämför läget med en livsmedelsbutik som ständigt skär ner i utbudet. I längden leder detta till konkurs.

– En Ica-butik har olika avdelningar, till exempel en fruktavdelning, eller en mejeriavdelning. Försvinner någon avdelning kommer inte kunderna att handla där, och slutligen kommer hela butiken att gå i graven. Precis så är läget med kemin och de olika kemigrenarna, de är alla nödvändiga och beroende av varandra, säger Andreas Ehnbom.

En lärare till 120 studenter

Kemicentrums dåliga ekonomi får också andra effekter. På avdelningen för organisk kemi finns tre huvudlärare, i mars nästa år går två av dem i pension. Och det är inte säkert att de kommer att ersättas.

– Det fungerar varken för mig eller studenterna att jag ensam ska ansvara för undervisningen för 120 elever. Vi har påtalat detta för ledningen på naturvetenskapliga fakulteten i säkert tio års tid men bara mötts av arrogans. De blundar för hela problemet, säger Kenneth Wärnmark.

Hur ställer sig naturvetenskapliga fakulteten till kritiken?

– Att personer med klagomål skulle ha blivit likgiltigt bemötta är ingen bild som jag delar. I en svår ekonomisk situation kan i stället pensionsavgångar vara ett naturligt sätt att förbättra läget, säger Torbjörn von Schantz.

Men vad krävs för att lösa problemen? Andreas Ehnbom efterlyser inte bara större budget till utbildningen – han vill också se en förändring av sättet som pengarna fördelas på.

– Som det är nu råder det huggsexa mellan avdelningarna om de resurser som finns. Man måste samla ihop ansvaret för fördelningen av resurser till grundutbildningen på ett helt annat sätt, ett sätt som sätter utbildningen som helhet i fokus, säger han.

Strukturerad fördelning

Olle Söderman menar att just de förändringarna har gjorts för länge sen.

– Fördelningen av ekonomin sker efter ett välstrukturerat system. Det är inte så att vi bara pytsar ut pengar hur som helst. Just idén om att det skulle råda någon persisk matthandel om resurserna är något som inte stämmer. För tio år sen fanns den attityden men om det är något som vi varit angelägna om att förändra så är det just den biten, säger han.

text: Martin Strandberg