Framtidens forskning ligger i näringslivets händer. Varje år skänks hundratals miljoner kronor till forskning och utbildning vid Lunds universitet. Samarbetet med näringslivet ger stora pengar men, till vilket pris?
– Det började med att rektorn höll tal i ljusgården. Sen var det avtäckning av ett minnesmärke av Holger Craaford. Vi fick väskor och de bjöd på lunch på Sparta, berättar Mikael Nordström.
Mikael Nordström är en av de studenter som höstterminen 2007 började plugga på det nya civilekonomprogrammet. Nytt var inte bara att det var en yrkesutbildning för ekonomer utan även de fyra programföretagen som ska följa studenterna under hela deras utbildning. Företagen ska bidra med gästföreläsningar och grupparbetesuppgifter men kan även komma att erbjuda studenterna uppsatsämnen och sommarjobb. I sin helhet det mest långtgående näringslivssamarbetet på en utbildning vid Lunds universitet.
200 miljoner i donationer
Men sponsring av högre utbildning och forskning är ingenting nytt, särskilt inte för Ekonomihögskolan (där de senaste professurerna betalats av Eon och Tetra pak). För snart sex år sen började också universitetet med aktiv fundraising. Det innebär att man anställde personer med arbetsuppgiften att samla in pengar från stiftelser, företag och andra donatorer. Sen 2002 har fundraising-avdelningen fått in drygt 200 miljoner kronor.
Högkonjunkturen påverkar
Det är en tydlig trend att mer och mer av universitetens forskning och utbildning finansieras genom donationer. En trend som de senaste åren förstärkts av en stark konjunktur, aktivt arbete och en regering som gärna ser ökad extern finansiering av den högre utbildningen.
-Jag gör bedömningen att det är lättare att få in pengar i dag än tidigare och det kommer nog att bli mer och mer, säger Magnus Lindqvist, vikarierande fundraiser vid Lunds universitet.
Fundraising-avdelningen har hand om universitetets nya sponsringsfond – Framtidsfonden. Tanken är att den ska göra det lättare att få in mer ”omärkta medel” (donationer utan krav på vad de ska användas till). Det mesta som doneras är nämligen ”märkta medel”. Detta gör att universitetet inriktas mot de områden som donatorer och näringsliv vill ge pengar till.
Gynnar studenterna
Utan donationen till latin under förra året hade undervisningen varit nedlagd, utan Kappahl-miljonerna ingen retorikprofessur och utan margarinfabrikören Poul Thoresens jättedonation ingen parapsykologisk forskning. Men vad innebär detta för den akademiska friheten?
Ingenting. Det menar åtminstone företrädare för Humanistkåren, Lundaekonomerna, Stiftelsen partnerskap och universitetets fundraising-avdelning. På Ekonomihögskolan sköts mycket av företagskontakterna av Suzanne Richter, vd för Stiftelsen Partnerskap, en stiftelse som utgör länken mellan näringslivet och ekonomihögskolan. Hon ser många positiva effekter av samarbetet med näringslivet.
-Ta till exempel Sonja Opper som har Tetra pak-professuren i internationell ekonomi, hon har startat ett masterprogram med inriktning på Kina. Då kan Tetra pak använda några studenter att skriva sina examensarbeten vid exempelvis deras fabrik i Kina. Studenterna får möjlighet att komma ut i verkligheten och Tetra pak får ta del av nya idéer kring sitt företag, det är en situation som båda vinner på, säger hon.
Företag och utbildning
Suzanne Richter har också varit med och knutit programföretagen till civilekonomutbildningen. De fyra programföretagen; Handelsbanken, Alfa Laval, Öhrlings och Malmö stad är valda för att de skiljer sig åt och representerar olika branscher, men tre av dem har en sak gemensamt. Handelsbanken, Alfa laval och Öhrlings är också med i Stiftelsen Partnerskap. Som programföretag har de tillgång till studenternas CV-databas, företräde när det ska ordnas gästföreläsningar och möjlighet att marknadsföra sig gentemot studenterna.
-De har verkligen ett genuint intresse av att vilja vara med och bidra med mycket tid och engagemang. Det finns naturligtvis också en marknadsföringsaspekt. Företagen anställer många ekonomer och därför är det naturligtvis viktigt för dem att synas, säger Niklas Sandell, biträdande programchef för civilekonomprogrammet.
Kårerna sponsras
Men det är inte bara utbildningen och forskningen som sponsras av externa bidragsgivare. Även utbildningsbevakande studentkårer sponsras av näringslivet. Ett av förra årets viktigaste beslut på Humanistkåren var ett sponsringssamarbete med fackförbundet DIK.
-Det rör sig bara om kanske en halv procent av våra intäkter som kommer från sponsring, säger Johan Thorstensson, vice ordförande för Humanistkåren.
På Ekonomkåren räknar man med att mellan 90 och 95 procent av intäkterna kommer från andra håll än terminsräkningen. Ett av kårföretagen (de som sponsrar mest) är Öhrlings, samma företag som sponsrar civilekonomutbildningen. Att ett företag sponsrar både utbildningen och utbildningsbevakningen ses inte som något större problem.
-Det låter kanske som en klyscha men vi står alltid på studenternas sida. Varken Öhrlings eller något annat företag har någonting med utbildningsbevakningen att göra, säger Maria Johansson näringslivsansvarig hos Lundaekonomerna.
Kårföretagen finns med på allt tryckmaterial från Lundaekonomerna. De blir tillfrågade först om samarbete när någon ny aktivitet ska ordnas och de är garanterade att vara det enda kårföretaget från sin bransch.
Den omfattande företagssponsringen gör att Lundaekonomerna kan ha en vidsträckt studentverksamhet. Men det innebär också att endast de, enligt näringslivet, bästa studenterna får vara med på delar av verksamheten. Om några veckor ska Lundaekonomerna till exempel ordna match race i Båstad med fyra båtar som sponsras av fyra olika företag. För att få möjlighet att följa med och segla ska CV skickas in till företagen som sen väljer sin besättning. Ju bättre CV desto fler kåraktiviteter har studenterna möjlighet att delta i.
På humanistkåren är man något mer skeptiska till att låta näringslivet bestämma vilka studenter som får vara med på aktiviteter.
-De studenter som klarar sig bra och har ett bra CV är inte vårt huvudfokus. Vår energi riktas främst mot de studenter som har det svårt. Därmed ej sagt att vi inte gör någonting även för de duktiga, säger vice ordförande Johan Thorstensson.
Personliga donatorer
Inte nog med att näringslivet sponsrar utbildning, forskning och utbildningsbevakning. Snart kommer du också att göra det. I alla fall om man får tro på hur fundraisern Magnus Lindqvist ser på framtiden.
-Man brukar säga att det som händer i USA kommer till oss, det är bara en fråga om tid. Om fem år kommer vi antagligen att precis som i USA se att alumnerna bidrar med mer, säger han.
2004 startade universitetets fundraisingavdelning en alumniförening. Tanken är att före detta studenter ska fortsätta att ha en koppling till hemuniversitetet. När de sen gör karriär är det troligt att de kan bidra med gästföreläsningar, ställa upp på mentorskap eller donera pengar.
”Handelsbanken givet val”
Men all denna sponsring leder förstås till någonting mer än pengar. Mikael Nordström och Kristoffer Almqvist som nu har läst en termin på civilekonomprogrammet har börjat fundera på sommarjobb.
-Vi vill båda prova att jobba på bank och Handelsbanken är nummer ett eftersom det är ett av våra programföretag, säger Mikael Nordström.
Kristoffer Almqvist fyller i:
-De letar ofta internt när de ska rekrytera folk till högre positioner. Det tycker jag låter inspirerande och är någonting som gör att man gärna skulle vilja jobba där.
-Samtidigt, fortsätter han, man vet ju inte om det är något som Swedbank är bättre än Handelsbanken på, det får vi inte veta. De presenterar så klart bara det som är positivt för Handelsbanken, avslutar Kristoffer Almqvist.
Illustration: Caroline Lundin
