Två svenska utbytesstudenter som läser samma kurs vid ett universitet utanför Europa kan få sina studier helt olika poängsatta beroende på om de pluggar vid LTH eller Lunds universitet.
Orsaken är ett krångligt regelsystem och godtyckliga tolkningar.
En student vid Lunds universitet som Lundagård har pratat med läste två utbytesterminer vid ett utomeuropeiskt universitet. När hon kom hem fick hon tillgodoräkna sig färre poäng än vad hon hade räknat med. Konsekvensen blev en missad magisterexamen. Lunds universitet och LTH har nämligen olika regler för hur studietakten utomlands ska räknas om till svenska högskolepoäng. Att som utbytesstudent ha läst på heltid en termin vid ett amerikanskt universitet behöver inte innebära att du kan tillgodoräkna dig 30 högskolepoäng vid hemkomsten. Det kan bli 22, 27 eller 29 – allt beroende på var du läser i vanliga fall. På LTH är det upp till varje programansvarig att göra en egen tolkning av hur många svenska högskolepoäng din utbytestermin är värd. Något som leder till godtyckliga tolkningar och förvirring bland studenterna.
Den enda regel som styr poängsättningen på LTH är att du aldrig kan få mer än 30 högskolepoäng efter en utbytestermin. Detta oavsett om du läst, dubbelt eller till och med fyra gånger så mycket som normal studietakt.
”Var generösa”
Men det är inte bara tolkningarna av studietakten som är problematiska. Samma sak gäller utomeuropeiska universitets poängsystem. Amerikanska universitets motsvarighet till högskolepoäng kallas ”units” eller ”credits”. Men det finns inte några gemensamma riktlinjer för hur ”credits” och ”units” ska omvandlas till svenska högskolepoäng.
– Naturligtvis blir godtyckligheten i att värdera kurserna som studenterna har läst väldigt stor när det ser ut så här. Enskilda studenter kan komma i kläm. Den enda enhetliga utgångspunkten som finns är ”var generösa”, säger Ragnar Bengtsson, ansvarig för utbytesverksamheten på LTH:s program för teknisk fysik.
Och generositeten mellan de olika programmen varierar, i mycket hög grad.
– En risk med systemet är att det blir en tävlan i att studenter ska få ut så mycket poäng som möjligt. Ingen vill få rykte om sig att ge minst antal poäng, säger Ragnar Bengtsson.
Likadant varje år
Problemen med tolkningar och värderingar av utlandsstudier är inget nytt fenomen – snarare tvärtom.
– Varje år är det likadant. Studenter härifrån LTH träffar någon från Lunds universitet på ett utländskt universitet. Ganska snabbt kommer man på att man behöver läsa olika mycket för att få ut samma poäng. Jag brukar då få flera upprörda mejl från utbytesstudenter. Det känns inte bra, säger Ragnar Bengtsson.
Gemensam omräkning
Men vilka förändringar behövs för att systemet ska bli mer enhetligt och mindre godtyckligt? Ragnar Bengtsson har flera förslag.
– Taket på 30 poäng går ut över duktiga studenter och borde avskaffas. Sen behövs en gemensam omräkningsfaktor så att alla program får samma tolkning på begrepp som ”hours”. Samtidigt tror jag att det är bra att programmen har huvudansvaret. Det är där som ämneskunskapen finns, säger han
Inte sett utdraget tidigare
Jämfört med LTH har Lunds universitet valt ett annat system för att reda ut hur många poäng utbytesstudenterna läser och i vilken takt. Till skillnad från LTH ligger här inte ansvaret på de enskilda programmen. Istället har universitetets internationella handläggare tagit fram en tolkningsmodell som programmen följer. Men trots detta är inte informationen om poängberäkningssystemet lätt att förstå. I alla fall inte den som finns på universitetets hemsida. Tomas Brage, internationell koordinator på fysiska institutionen, blir fundersam när han får se ett utdrag.
– Jag har faktiskt inte sett detta innan. Jag tar i första hand kontakt med den som tecknat avtalet och i andra hand med ansvariga på värduniversitetet för att reda ut sådana frågor. Däremot kan informationen till studenterna säkert bli bättre, säger han.
Uppmärksammad fråga
Men Tomas Brage vill inte peka ut någon som ansvarig för den tillkrånglade situationen. I stället rör det sig om ett systemfel, menar han.
– Vi har väldigt många avtal med olika universitet. Det är ett av problemen. Systemet har alltid fungerat så här och jag tror vi måste bli mycket bättre på att ställa krav på våra värduniversitet.
Hur blir det i framtiden? Kommer Lunds universitet och LTH att kunna enas om en gemensam tolkningsmodell för utbytesverksamheten?
– Jag hoppas det. Frågan har i alla fall fått uppmärksamhet nu och både vi och LTH är inne på samma linje. Det är ett steg i rätt riktning, säger Tomas Brage.
Foto: Elias Björn
