Det är en vindstilla februarieftermiddag i Ålabodarna mellan Helsingborg och Landskrona. Vid horisonten ger molnen vika för några bleka solstrålar. De vädermässiga förutsättningarna är de bästa hittills i år, enligt doktoranden Peter Ljungberg som precis tagit plats i den lilla orange-vita forskningsbåten Bamse.
Tidigare har det ofta blåst så mycket att de inte har kunnat gå ut över huvud taget men i dag ska de utlagda ryssjorna vittjas. Förhoppningen är att få upp de första av de cirka 50 torskar som behövs i ett marinbiologiskt forskningsprojekt vid Campus Helsingborg.
I ljuset av utfiskningshotet vill man skapa underlag för att upprätta naturreservat under vatten. Anders Persson är docent vid avdelningen för limnologi och marinekologi vid Campus Helsingborg. Han leder torskforskningsprojektet och förklarar hemma på campus att marina skyddsområden är ganska ovanliga men har flera positiva effekter.
– I bästa fall kan de både skydda torsken inom ett område och bidra till att de goda effekterna spiller över till kringliggande områden, säger han.
Ska placeras i akvarium
För att välja rätt plats för ett framtida naturreservat vill man veta vilken miljö som är mest gynnsam för torsken. Därför ska forskargruppen nu undersöka hur variationer i kustmiljön påverkar torskrekryteringen, det vill säga hur många torskar som överlever upp till en viss ålder. I akvarium kommer olika marina miljöer att byggas upp, till exempel slätbotten, ålgräsängar och den mest komplexa – blåstångskogen. Där kommer forskarna att placera relativt ung torsk och inledningsvis studera hur bra de är på att hitta föda i de olika miljöerna.
Kannibalism
Nästa år ska forskningen i Helsingborg gå vidare till att handla om kannibalism. Det förekommer hos alla fiskarter att större individer äter de mindre och även hos torsk är kannibalism en betydelsefull faktor. Förmodligen är den olika omfattande beroende på vattenmiljön.
– Jag kan tänka mig att småtorskarna är jätteeffektiva på att söka föda i en miljö med slätbotten. Å andra sidan ger ju den omgivningen inga möjligheter till gömställen undan kannibaler, så vi måste undersöka vad som totalt sett är gynnsammast för torsken, säger Anders Persson.
Välbevarat torskbestånd
Han ser utöver detta grundvetenskapliga syfte ett mer populärvetenskapligt mål med projektet. Han vill lyfta fram det goda exempel, ur torskfiskehänseende, som Öresund är. Det är nämligen det enda område längs den svenska kusten som inte är överfiskat. Det är enligt Anders Persson delvis tack vare det trålningsförbud som har rått sedan 1932.
Förbudet infördes främst av säkerhetsskäl för att det var för trångt för trålare att gå i sundet, men en bieffekt har varit ett ovanligt välbevarat torskbestånd. Kanske kan Öresund därmed bli en förebild för mer utfiskade områden.
Har specialtillstånd
Tillbaka på forskningsbåten Bamse närmar vi oss studsandes på vattenytan en svartvit flagga, under vilken de första ryssjorna finns. Forskarna vill helst åt de minsta fiskarna som är yngre än två år och för små för att tas upp i kommersiella syften. Trots att torsk är en vanlig fisk är den vetenskapliga forskningen om dess beteenden i denna ålder nämligen begränsad.
– Vi har specialtillstånd för att fiska med redskap som inte är tillåtna och på storlekar som inte är tillåtna. Men forskningen är ju tänkt att vara bra för torskbestånden så småningom, säger Peter Ljungberg.
Slemmig plattfisk
Magnus Andersson börjar med bara händer dra upp ryssjorna ur det iskalla vattnet och knyta upp de blöta knutarna. Han läser masterprogrammet i marinbiologi och gör i och med detta projekt ett forskningsbaserat ex-jobb.
– Jag älskar fisk. Jag äter fisk, jag kollar på den, allt. Men för att kunna säga något om fisk måste man kunna saker runtom också, om växter och föda, säger han.
Vid det första stoppet blir det bara några musslor och en skrubbskädda, en slemmig plattfisk med ett strävt band på ovansidan. Nästa gång båten stannar plockar Magnus Andersson däremot ut två torskar ur ryssjorna och lägger dem i en stor plasthink för att ta med dem hem till campus.
När vi efter en timme till havs når bryggan har dagens fångst landat på fyra skrubbskäddor, en ”svensk sjöhäst”, även kallad större kantnål, några räkor, ett gäng blåmusslor och två torskar. Nästan allt har slängts tillbaka. Kvar i hinken ligger torskarna och plaskar.
– Det kunde ju ha varit en bättre fångst men just nu är vi i en fas när vi håller på att undersöka hur vi ska gå till väga för att fånga fisken. Hittills vet vi inte riktigt hur man bäst gör det, erkänner Peter Ljungberg.
foto: Emil Langvad
