På Delphi ligger korridorsklubben SSKK där ett eget samhälle växt fram. På tisdagskvällens schema står pizzans dag och Fia med hutt. Följ med när lundagard.se provar att bo hos SportSuparKlubben Kamraterna.
Delphi var bara det ett okänt universum för mig. SportSuparKlubben Kamraterna, SSKK, var än mer obekant. Jag fick vaga bilder av skrikande senpubertala pojkar som fyllebrottas och bränner soffor tillsammans. En utvald skara av extrema individer som inte har något bättre för sig. Med detta i åtanke var det med darrande ben som jag tog bussen upp till den ökända korridoren på Norra fäladen.
Det är uppenbart att jag inte hamnat på vilken korridor som helst, överallt lyser loggan i AIKs färger. SSKK -Forever. Den pryder det runda bordet framför teven, flaggan i fönstret och de gula klubbtröjorna som verkar vara flitigt använda. Texten på årets tröja lyder: ”Supande soffbrännare kvaddar korridoren flitigt och riskerar vräkning efter röjparty.” Går genom en korridor, det dunkar av musik genom de öppna dörrarna. In till vänster sitter två killar djupt koncentrerade i ett dataspel, i nästa sitter några och komponerar musik. Inga brända soffor syns till, det råder tvärtom en väldigt lugn och vänskaplig stämning på korridoren
Häng i obrunna soffor
– Välkommen hit då, gillar du sojafärs?, frågar min värd Nina Ramsauer som bott på korridoren i snart ett halvår.
Övriga korridorsmedlemmar knaprar lojt på sina pizzakanter.
– Mikaela, presidenten, sa att det var pizzans dag i dag, hörs från en av sofforna.
De fem sofforna av olika färg och skick fyller apbergets funktion, här äter man tillsammans, följer teveserier, vardagssuper och kanske vaknar till nästa morgon. Det är navet i det jättestora rum där korridorens för tillfället 23 individer umgås, lagar mat och ställer till med enorma fester, ökända hos lokalpolisen.
SSKK är något så ovanligt som ett sällskap dit ingen kan ansöka och ingen kan väljas in som medlem. Allt hänger på slumpen hos AF Bostäder. Får du besked om att du ska flytta in på B/C-korridoren, bottenplan på Delphi kan det förändra ditt liv. Du blir nämligen automatiskt en del av den mytomspunna klubben. Välkomstpresenten för alla nya medlemmar är en öl och en SSKK-pin.
Bebisar för vidare traditionen
Kamratandan har ofta övergått i andra känslor. Det finns numera en klubb för SSKK-producerade bebisar: SSKK Pionjärerna. Inte mindre än fyra barn har korridoren att tacka för sin existens.
– Men vi får verkligen hoppas att de inte blivit till här. Ett av barnen var med på korridorens 25-årsjubileum som inföll för två år sedan. Han började trasha direkt, han har fattat precis vad det handlar om, säger Wilhelm Eklund i skämtsam ton. Det hela handlade om en lampa som slagits till golvet.
Wille, som han kallas, är före detta president för SSKK. Presidentens uppdrag är att hålla koll på att SSKK:s budord följs, att arrangera fester och styra upp fotbollslaget och andra sportaktiviteter. Wille menar att representanter för AF Bostäder inte alltid varit helt nöjda med hyresgästerna på korridoren med de många festerna men han tycker att de boende på SSKK ofta blir oskyldigt anklagade.
– När andra korridorer festar så får vi ofta skulden, säger han.
Trivs efter ett tag
Alla trivs inte omedelbart i den intensiva gemenskapen. Enligt rykten så har AF Bostäder uttryckligen varnat hyresgäster för deras intensiva gemenskap och erbjudit dem att istället behålla sin köplats.
– Jag flyttade in samma dag som en av de största festerna någonsin. Jag somnade till livebandets tredje låt och på morgonen efter fick jag göra en landningsbana genom ölburkarna i korridoren för att komma åt att göra frukost, berättar Karl Lundblad medan han noggrant river upp plasten på sin amerikanska rostbrödsost.
Karls inställning förändrades dock efterhand.
– Efter att ha gömt mig inne på mitt rum den första månaden insåg jag att det vardagliga hänget och sällskapet är viktigare än hur köket ser ut, säger Karl.
En orm med namn och datum ringlar sig tvärs över väggen.
– Det där är vår födelsedagsorm. Alla håller koll och gratulerar varandra med lite fest eller tårta, förklarar Nina.
Ett råtthål med gemenskap
En brunhårig tjej rusar in i köket jagad av någon.
– Det där är vår president, Mikaela, upplyser mig Nina.
Mikaela berättar om sin första reaktion när hon flyttade in. ”Blä. Fan vad är det här för ett jävla råtthål?”
Men efter några terminer på korridoren är tonen en annan.
– Som nu när jag fick influensa och hela min familj bor ända uppe i Falun så kunde jag be folk här handla mat åt mig. Jag slapp vara ensam och övergiven.
Hon säger i dag att det känns nästan självvalt att bo på korridoren.
– På alla andra korridorer är de tvingade till att bo med varandra, här känns det som om vi valt det själva, fast vi egentligen inte gjort det, säger Mikaela.
23.15
Pizzakartongerna är utburna och istället sätts discoljusen på
– Nu är det dags för Fia med hutt, säger Wille och häver upp en flaska med grumligt brun vätska på det gula bordet.
Han berättar om hur han inför senaste vårens stora husfest hade möte med polisen.
– Jag förklarade SSKKs innebörd för polisen. Vi är SportSuparKlubben Kamraterna med betoning på kamraterna, säger Wille.
Spelpjäserna fylls på med den gräddkoledoftande vodkan och kvällens omgång kan börja.
Foto: Emil Langvad
