Debatten om biobränsle har blivit alldeles för generaliserande säger Pål Börjesson, docent i Miljö- och energisystem. Under en klimatföreläsning på Stadshallen reder han ut begreppen om resurseffektivitet, etanolskogar och bioenergins framtid.
Biobränsle sågs först som en revolutionerande miljölösning men har också stämplats som klimatbov och konkurrent till odling av mat. Pål Börjesson tycker att debatten blivit sned.
– Mat eller energi? Mitt svar är: Både och! Vi får så mycket biprodukter när vi odlar mat att vi kan tillverka energi samtidigt.
Viktigt med krav
Han tycker att det är ett problem att debatten ofta ger en förenklad bild av att metoderna är antingen bra eller dåliga.
-Det finns väldigt många olika sätt att använda och producera biobränsle på, säger Pål Börjesson.
Han förklarar att det är viktigt att vi ställer specifika krav när man jämför de olika systemen för att göra bioenergi.
– Det måste göras resurseffektivt i betydelsen att man helst använder restprodukter men också kostnadseffektivt.
Mer skogsenergi
Kostnaderna för att producera bioenergi tror han kommer att minska när metoderna blir bättre och tillverkningen ökar. Pål Börjesson illustrerar med färgglada PowerPoint-diagram att man redan i dag använder en del av restprodukterna från svenskt skogsbruk till bioenergi.
– Här finns det mycket mer att ta av, grenar och toppar som inte används. Man pratar lite om stubbar också, men det är mer kontroversiellt på grund av de känsliga biotoperna, säger Pål Börjesson.
På kort sikt tror han att man skulle kunna öka utvinningen av skogsenergi med 40 procent och 100 procent på lång sikt. Mot detta invänder miljökämpar att den biologiska mångfalden hotas av att biprodukterna från skogen inte får ligga kvar.
Sverige kan leda
EU satt upp ett miljömål som kallas ”202020” vilket innebär att EU-länderna ska öka sin användning av förnyelsebar energi med 20 procent till år 2020. Pål Börjesson tycker att Sverige ska vara ledande i utvecklingen av bioenergi.
– Är det något land som ska stå i framkant är det Sverige Vi har så stora möjligheter, användningen av pellets och fjärrvärme skulle kunna fördubblas.
Hoppas på framtiden
Det finns mycket potentiella energikällor som enligt Pål Börjesson skulle kunna utnyttjas bättre.
– Att använda restprodukter som halm, betblast och gödsel konkurrerar inte alls med matproduktion, säger han.
Pål Börjesson påpekar att vi kanske inte kan förlita oss på att importera all energi i framtiden och tycker att Sverige måste bli bättre på att utnyttja dessa restprodukter.
– Mycket av kunskapen och tekniken finns redan. Nu får vi hoppas på att det finns några som går in och satsar pengar, säger han.
