Var är de roliga unga kvinnorna? Komikern är man och kan vara både intelligent och ful i munnen samtidigt.
Skrattet sitter inte lika självklart när en kvinna ställer sig i rutan eller på en scen, det blir lätt både buskis och pinsamt. Kanske är tjejerna som syns för snygga för att dra sexskämt och bajshistorier.
Jag undrar om svenska folket skulle klara av en Fredrika och Filippa? Inte skulle den blonda kvicka tevestjärnan, kunna ställa sig upp och jucka lite när man pratar om att smygfilma folks sex. Av någon anledning skulle det skulle bli fel, fel, fel och plågsamt jobbigt för tittaren. Inga asgarv och självigenkännande där inte.
Fram för fler bra kvinnliga komiker! Gör oss snuskiga, galna, tanklösa, oförskämda tjejer rumsrena. Då skulle inte längre den ”grabbiga” humorn vara snoppklubbens privilegium. Samma humor som framkallar gurglande skrattsalvor hos hela svenska folket skulle stanna vid ett förbryllat höjt ögonbryn om det var en tjej.
Oline Stig ger i Sydsvenskan ett tankeexempel som knappast skulle gå hem i stugorna: Tänk er att en sockersöt kvinnlig variant av Björn Gustafsson ställer sig upp på bästa sändningstid och sjunger sin utmanande sång till en kollegas äldre man. Ännu mindre hade hon kunnat ragla runt och spela full utan byxor på sig.
Det är inte bara under Melodifestivalens pausunderhållning som könsrollerna styr vem som kan dra vilka skämt. Tänk hur många gånger jag fått höra den besvikna kommentaren ”jaha nu får vi skärpa oss, det är ju en tjej här inne”. Samma sak händer oundvikligen mig när en kille kommer in i rummet, jag låter oftast bli att dra de grövsta skämten. Jag tror inte att det har med några parningsinstinkter att göra utan bara en idiotisk acceptans av killars brist på insikt i vad kvinnlighet är eller inte är.
Nu är det inte heller så att jag bara går och längtar efter att prutta högt hela dagarna, det gör säkert inte Filip och Fredrik heller. Det är själva möjligheten att ibland få sänka garden och få sänka den lågt som jag saknar.
Okej, vi kanske skulle förlora några gentlemannamässigt upphållna dörrar. Sådana gester lämpar sig knappast för någon som tillåter sig att prutta högt på kontoret eller berätta om den senaste erövringens lite för omfångsrika bak.
Problemet är också att vi alla är så jävla måna om att bevara den heliga myten om Kvinnan. Det är den vi lever på, oavsett om vi kallar oss jämställdhetskämpar eller ej. Vem har inte blinkat några extra gånger för att åka billigare på bussen eller komma före i kön? Vi måste sänka oss för att höja oss. Det vore bara att visa respekt för oss själva.
Läs gamla krönikor här
