Kön ringlade hela vägen från AF-borgen till universitetshuset när biljetterna till Uarda-spexet släpptes i söndags klockan 12.00. Lundagård minglade bland de morgonpigga spexentusiasterna.
Lennart stod allra längst fram i den långa kön.
– Min dotter kom hit och började köa vid halv fem på söndagsmorgonen. Sedan avlöste jag henne vid klockan åtta, säger han.
Vad är det som lockar med Uarda-spexet?
– Jag har sett alla spex sedan 1974, förklarar han.
Att se det 100-årsjubilerande spexet var därför en självklarhet.
Utanför AF-borgen underhöll Bleckhornen. De köande stampade takten och såg uppriktigt roade ut. Men det är oklart varför delar av orkesterns repertoar bestod av julmusik.
Det var inte många studenter som hittat till AF-borgen denna lördag. Antalet köande med ålder under femtiostrecket kunde troligen räknas på en hand. Eller åtminstone två.
Emma och Anna Nordstrand ville se Uarda-spexet.
Men två representanter för det unga gardet var systrarna Emma och Anna Nordstrand. De slapp komma redan i gryningen, utan anslöt sig till kön först en halvtimme innan biljettsläppet.
Varför vill ni se Uarda-spexet?
– Det är ju 100-årsjubileum, säger de i mun på varandra.
Vad har ni för förväntningar på föreställningen?
– Att den ska vara minst lika bra som de spex Lundaspexarna har visat de senaste två åren. Men nu kommer jag inte ihåg vad de hette, så bra var de, säger Emma Nordstrand och skrattar.
Det klassiska spexet Uarda eller Sfixens spådom kommer att spelas i åtta föreställningar med start 26 april. På grund av 100-årsjubileet valde Lundaspexarna att ha en smygpremiär utöver de sju föreställningar som Uarda normalt spelas i.
Foto: Andreas Lindbäck
