Det låga intresset för kuratorsvalen öppnar för medlemmar att kuppa sig till kuratorsposten.
Men nationernas representanter menar att regelrätta kompisval och kuppförsök inte förekommer.
En eftertraktad kuratorspost. Två kandidater. Den ene har stöd av en majoritet av de mest engagerade nationsmedlemmarna och anses också vara den bäst lämpade. Den andre har sämre meriter, men har lyckats engagera flera vänner på nationen.
När nationsmötet är över står inte den mest lämpade kandidaten som segrare, utan den med flest vänner. Situationen är hypotetisk. Likväl är den fullt möjlig. Det låga valdeltagandet när nationerna väljer sina kuratorer bäddar för kompisröstning och kuppförsök.
– Risken finns. Men det är varje enskild medlems ansvar att rösta på den de tycker är bäst lämpad för posten, säger Markus Ebbinghaus, kurator på Sydskånska nationen.
Kupp vore orealistiskt
Han menar att en situation där medlemmar gör aktiva försök att kuppa till sig kuratorsposten är orealistisk.
– Det skulle inte ses på med blida ögon bland förmännen i så fall. Du måste ändå tänka att det här är personer som du ska jobba med och vara chef över. Om de tycker att du vann på ett fult sätt får du säkert ett jobbigt år.
Kompisröster är oundvikliga
Maria Runeson är prokurator på Wermlands nation. Kuppförsök är ovanliga, menar hon. Men att medlemmar röstar på den som gjort sig mest populär på nationen är oundvikligt.
– Så blir det ju. Man röstar ju inte på någon som man inte vet vem det är. Det är inget att sticka under stol med. Men det behöver inte innebära att den personen inte är bäst lämpad. Nationen får den kurator som den förtjänar.
Victor Bogesjö, prokurator på Göteborgs nation med ansvar för ekonomin, ger en liknande bild.
– Alla är kompisar med alla, så det är svårt att veta när det är kompisröstning eller inte.
Så den som har flest kompisar på nationen vinner?
– Rent krasst kan man säga att det är så.
Upplevs det som ett problem?
– Nej.
