Veganmaten på Smålands nation får ett blandat betyg av Lundagårds matrecensent. Första besöket bjöd på skuren sås och en matkomposition som kändes snål. Men Chili sin carnen och dess guacamole får det att vattnas i munnen: Magiskt!
Det är måndag, klockan är sju och Smålands nation bjuder in till vegancafé Solrosen. Soffgruppen mellan barrumet och dansgolvet står i mörker medan mittenborden badar i iskallt lysrörsljus som blottar varenda por (gå aldrig hit på dejt om du inte redan är förälskelseblind!). Kön till baren växer sig snabbt lång och full av politiska livsstilsmarkörer.
Det är avslappnat, internt och jag får känslan av att alla bara glidit ner en våning från sina studentrum. Ingen är uppklädd, borden är rispiga och besticken nötta – man känner sig som hemma. För en tjugolapp serveras potatissallad, humus och bönröra. Potatissalladen, som är mjölig och uppblandad med skuren sås, dominerar tallriken och konceptet känns snålt. Det gäller att planera sina tuggkompositioner så att inte bönröran och humusen tar slut direkt. Dessutom är det ingen som pratar med mig. Jag formulerar ett aslågt betyg i huvudet, typ en av fem toasts.
Som tur är återvänder jag ett par veckor senare och få mitt första omdöme reviderat. Den här gången serveras Chili sin carne, tzatsikisås och guacamole. Fantastiskt! Då syftar jag inte bara på den galet fyndiga veggversionen av chili con carne: Magisk chili, perfekta bönor och guacamole som känns äkta avocado. I fet portion. För en femma får man dessutom en lika stor portion till. En tovig kille ler mot mig. Solrosen är vacker och även om Småland har sina bad food-days (vem har inte det liksom?) så blir du garanterat mätt. Till priset av en sunkig kopp kaffe på Ariman.
Hur var maten på de andra nationerna som Lundagard.se har recenserat? Klicka här för att ta reda på det.
Bild: Catrin Jacobson
