Det största problemet med arbetsmiljön vid Lunds universitet är inte frätande vätskor eller giftiga gaser.
Nej, listan toppas av möss och råttor.
För 20 år sedan gjordes en undersökning som visade att 30 procent av de vid Lunds universitet som arbetade med pälsdjur utvecklar pälsdjursallergi.
Åtminstone 20 procent
När byggnadsenheten 2004 gjorde en ny uppskattning tillsammans med företagshälsovården trodde man att siffran fortfarande var åtminstone 20 procent.
– De som drabbas utvecklar vanligtvis allergi efter två år. Men för en del dröjer det bara ett par månader, säger Åsa Gustafson vid byggnadsenheten.
Enligt henne följs inte alltid de säkerhetsföreskrifter som gäller vid arbete med försöksdjur.
Färre studenter drabbas
Störst risk löper forskare och doktorander. Studenterna, omkring 100 stycken, kommer mer sällan i kontakt med djuren och drabbas därför inte lika ofta.
Lars Magnus Bjursten är ansvarig för försöksdjuren på Biomedicinskt centrum i Lund och Malmö. Han är också den som är ansvarig för arbetsmiljön i laboratorierna.
Att det fortfarande är över 20 procent som drabbas av allergi tror han är högt räknat.
30 000 försöksdjur
Men han bekräftar att det ibland slarvas med skyddsutrustningen.
– Ja, det slarvas. Många upplever det som obehagligt att arbeta med munskydd och hittar därför genvägar, trots att munskydd är obligatoriskt.
Hur ska ni göra för att ändra den attityden?
– Upplysning, upplysning, det är det enda sättet, säger Lars Magnus Bjursten. I nuläget finns cirka 30 000 försöksdjur på tio olika ställen inom universitetets verksamhet.
Foto: privat
