Förra året betalade studenterna nästan 800 000 kronor för försenade böcker.
Mest pengar fick biblioteken inom området humaniora och teologi, HT, där varje låntagare bidrog med över 60 kronor var till bibliotekens verksamhet.
Lånereglerna varierar för de olika biblioteken som är knutna till Lunds universitet. Men standard är att när en bok inte lämnas tillbaka i tid kostar det tio kronor för varje dag som boken försenas. I fjol innebar detta en extra inkomst på 780 000 kronor för de bibliotek som tar ut avgiften.
Av de bibliotek som har kunnat redovisa uppgifter för det här året har drygt 300 000 kronor betalats in hittills.
I topp för både 2007 och 2008 ligger de bibliotek som är knutna till området humaniora och teologi. Förra året betalade studenterna som lånar böcker på något av de fem HT-biblioteken sammanlagt 265 000 kronor. Det innebär att varje student i snitt bidrog med cirka 66 kronor var till de fem bibliotekens verksamhet förra året.
– Jag ser det enbart som ett sätt att öka omsättningen på de kursböcker vi har. Avgiften ska höja moralen och få folk att lämna tillbaka böckerna i tid. Jag ser det inte som en inkomstkälla, säger Ann Tobin, områdesbibliotekarie på HT.
Vad gör ni med pengarna?
– De går tillbaka till den vanliga verksamheten, så i praktiken använder vi dem för att köpa fler kursböcker.
Ann Tobin tror inte att studenterna som är knutna till HT-biblioteken är sämre än andra på att lämna tillbaka sina böcker. Att de ändå leder ligan tror hon i stället beror på att de har mer kursböcker till utlån än andra bibliotek.
Av HT-bibliotekens totala budget utgör förseningsavgifterna knappt två procent.
Elva av biblioteken uppger i undersökningen att de inte tar ut någon förseningsavgift alls. Bland dessa finns Universitetsbiblioteket, UB.
– Den enda typ av material som ålagts med förseningsavgifter är kurslitteratur och någon sådan har vi inte sedan årsskiftet, meddelar Kai Ericsson, administrativ chef på UB.
