Att vara troende kristen och läsa naturvetenskap kan låta som en paradox. Är det möjligt att både tro på Bibelns skapelseberättelse och vetenskapens evolutionslära?
”Hej Gud du är bra” står det skrivet med kylskåpspoesi i biomedicinstudenten Saras Nygrens kök.
Krucifix och kristna ikoner hänger på väggarna i hennes ljusa, välordnade sovrum där höstsolen strömmar in. Där har vi slagit oss ned runt ett bord för att prata om naturvetenskap och religion tillsammans med kärnfysikdoktoranden Jakob Löndahl och Samuel Nygren, civilingenjörstudent med inriktning på datateknik.
– Fysiken har inte fått mig att tvivla på min religion, den har däremot fått mig att förstå Guds storhet, säger Sara.
Jakob har liksom Sara blivit än mer övertygad kristen genom naturvetenskapen. Han citerar fysikern Stephen Hawking som sagt att man kan följa Guds tankar när man försöker komma åt teorierna om universum.
– Vi är uppväxta med ett naturalistiskt synsätt där vi lär oss att det som inte går att se eller bevisa inte existerar. Den naturvetenskapliga beskrivningen av världen är svartvit, religionen tillför färg genom att allting får en mening och ett mål, säger Jakob.
Saras kylskåospoesi.
Att det naturalistiska synsättet är rådande kan delvis ha att göra med att Sverige sedan femtiotalets slut är ett mycket sekulariserat land. På femtiotalet ägde en stor debatt om tro och vetande rum i Sverige, då filosofiprofessorn Ingemar Hedenius kritiserade kristendomen med språkfilosofiska argument och ansåg att teologiforskningen vid universiteten var allt för färgad av tro. Den intellektuella eliten ställde kyrkans mest framstående ledare mot väggen i religionsfilosofiska frågor och de hade svårt att försvara sig.
Efter den debatten försvagades kyrkans ställning och kristendomen förändrades radikalt under de kommande decennierna. Sverige sekulariserades i allt större utsträckning och positivismen fick en starkare ställning på universiteten. I dag har vetenskapsmän delvis ersatt de religiösa ledarnas funktion som auktoriteter i samhället. Det finns en uppfattning om att allt kan förklaras med vetenskapliga rön, till och med religiöst beteende. För några år sedan framkom forskningsrön som påvisade att det finns så kallade religiösa centra i hjärnan som vid rätt stimulans kan frammana religiösa upplevelser.
Men Jakob håller inte med om att Gud bara är en biokemisk händelse i hjärnan.
– När jag ber så är det ingen envägskommunikation, jag får ju tankar och infall av Gud. Om det nu beror på ett religiöst hjärncentra är det ju bara ytterligare ett bevis på Gud, för det betyder att han skapat ett sådant för att vi ska komma honom närmare.
– Jag är inte bara molekyler och synapser. Jag tror inte att mitt medvetande är avskilt från min kropp som en själ i klassisk bemärkelse, men jag tror att jag är något mer än bara materiell substans, säger Sara.
Samuel håller med och inflikar att det ligger i människans natur att söka Gud.
– Det finns ett syfte med att vi tillskänkts den grad av medvetande att vi vill söka honom. Varför begraver till exempel inte apor varandra när de dör, frågar Jakob.
Det är inte bara i dagens akademiska värld som konflikten mellan naturvetenskap och religion skapar diskussioner. Konflikten har tudelat människor de senaste tvåtusen åren, och fördjupades särskilt efter Copernicus tid, då kyrkan kunde döma vetenskapsmän för kätteri om de ifrågasatte kyrkans geocentriska världsbild.
Under 1800-talets slut vände Darwins evolutionslära och tankar om den starkares överlevnad upp och ner på kyrkans version av skapelsen. Den kristna idén av Guds ständiga försyn över de svaga förbyttes mot Darwins teser om evolutionen som en hård och skoningslös kamp om den starkares överlevnad.
Jakob tycker inte att religion och vetenskap måste konkurrera.
– Den kristna tron är tillåtande mot vetenskap. Varför tror du att det framför allt är i den kristna västvärlden som den moderna naturvetenskapen kunnat utvecklas?
Sara instämmer och menar att en naturvetenskaplig, materialistisk världssyn inte utesluter att man tror på saker som inte existerar i den fysiska världen.
– Det finns en sannolikhetsgräns för att vissa saker ska inträffa, att ett perfekt universum ska bildas till exempel. När man ser på precisionen och ändamålsenligheten i naturen inser man att det måste finnas någon slags designer. Vi har alla tillgång till samma data, det handlar om vilka slutsatser man drar, säger hon.
Det Sara pratar om är intelligent design-teorin, som har gett idébränsle åt en ny form av kreationism i USA. På många amerikanska skolor anser man att kreationism, det vill säga läran om att Gud skapade världen på sju dagar för cirka 10 000 år sedan, är den enda riktiga förklaringsmodellen till livets uppkomst och att evolutionsläran är en falsifierbar hypotes.
Medan Jakob menar att man kan tro på en gudsgenererad evolution, är Samuel mer tveksam.
– Det finns många luckor i evolutionsteorin och ingen kunde vara där och filma när världen skapades. Somliga defekter hos människan fanns nog inte heller från början, de beror på att vi för länge sedan bröt med Gud.
– Det är farligt att fylla luckorna med Gud, för sedan upptäcker man vetenskapliga lösningar på luckorna, säger Jakob eftertänksamt.
Samuel och Sara är tveksamma till vissa delar av darwinismen.
– Jag är kluven till idén om att den starkaste överlever, för det skulle stå i kontrast till hur Gud ser på oss. Gud har inte kommunicerat det med oss, säger Sara.
– Fast å andra sidan är inte döden slutet, säger Samuel.
– Att inse att Gud finns förändrar hela ens världsbild, man är inte universums medelpunkt längre, säger Samuel Nygren.
Ingen i rummet har någon svårighet med att tro på vetenskapligt oförklarade händelser som de bibliska miraklen; att Jesus uppstod och kunde gå på vatten till exempel.
– Tror jag att Gud har skapat hela världen så vore det väl en piece of cake för honom att ordna så att Jesus kunde gå på vatten, säger Samuel.
– Visst är bibeln skriven delvis i poetisk form och innehåller många metaforer, fortsätter han, skapelseberättelsen är i visss mån symbolisk och handlar om vårt ansvar att ta hand om skapelsen, och syndafallet handlar om hur vi bröt med Gud. Men den behöver inte endast tolkas symboliskt.
Naturvetenskapen reducerar begreppen gott och ont till konstruktioner i våra hjärnor. Samuel menar däremot att gott och ont inte bara är värdediskurser i våra huvuden utan att Gud i sig själv är definitionen av gott.
– Att inse att Gud finns förändrar hela ens världsbild, man är inte universums medelpunkt längre och kan inte bara ignorera moral. Om han inte fanns skulle jag vara herre över min värld, menar Samuel.
Sara menar att omgivningen felaktigt reducerar den kristna tron till ett åsikts- och moralpaket.
– Att älska Gud är viktigare än att handla absolut rätt.
På Lunds universitet blev konflikten mellan tro och vetenskap extra aktuell efter att flera naturvetenskapslärare emotsatte sig valet av kristna Per Eriksson som rektor.
Jakob menar att det var en kupp av Sydsvenskan.
– Det står ingenting i brevet från naturvetarlärarna om att Per Eriksson är kristen, det var Sydsvenskans vinkel. Kristofobin är utbredd i Sverige. I framtiden kan det hända att jag blir utestängd från arbetslivet på grund av min tro, då kanske jag söker jobb utomlands i stället. Där finns det nobelpristagare som är pingstvänner. En av våra främsta professorer, Sune Svanberg vid atomfysik, är aktiv i pingstkyrkan och har ofta berättat om sin tro
– Ditt liv handlar dessutom kanske inte om att få den bästa möjligheten för dig själv, säger Samuel.
Efter naturvetarlärarnas reaktioner gick Per Eriksson ut med ett öppet brev där han påpekade att han var för homosexuellas rättigheter och skulle stödja stamscellsforskningen på universitetet.
Sara tror inte att forskning och kristendom behöver hamna i konflikt.
– Jag är positiv till stamcellsforskning och kan tänka mig att jobba med det i framtiden, bara det inte utvecklar sig till ett mardrömsscenario där vi odlar människor för att plocka det vi behöver från dem, säger Sara.
Big Bang-teorin är ett typiskt exempel på naturvetenskap som kan ge legitimitet åt religiösa perspektiv på orsaken till universums uppkomst.
– Teorin är inte särskilt gammal. Den gjorde fysikerna medvetna om att tiden har en början och att det inte fanns tid och rum innan början. Vad fanns innan Big Bang då, och vem satte igång den, frågar Jakob.
Foto: Jonas Damsgård
