Könsdiskrimineringen fortsätter genom makt och personalpolitik, hävdar Gudrun Schyman. Föredraget på teknologkåren började som en grundlektion i klass och kön och gled över i ett samtal om handfasta lösningar.
Föredragskvällen inleddes med en inbjudan från Henrik Jonsson, ordförande i teknologkårens jämlikhetsutskott.
– Kom med, vi har ett desperat behov av medlemmar och det finns massor att göra.
Gudrun Schyman gjorde avstamp i samhällets klassfördelning. Hon tog omedelbart tavlans hjälp för att illustrera hur klasskonflikterna i modern tid sköts av fackföreningarna. Hon gick vidare till hur majoriteten diskriminerar minoriteter som invandrare och hbt-personer. Kvinnor diskrimineras trots att de befolkningsmässigt är i majoritet. Gudrun Schyman och andra kallar detta för könsmaktsordningen och menar att den genomsyrar våra liv och våra förhållanden.
– Män har det extra bra på bekostnad av kvinnor.
Hon tog ett hypotetiskt exempel; Efter examen om några år går en manlig och en kvinnlig student ur publiken på anställningsintervju hos samma arbetsgivare. Enligt Gudrun Schyman kommer personalchefen att se mannen endast som en tillgång, en ”färsking” som behöver jobba av sina studieskulder. Kvinnan skulle däremot antas snart få barn, bli borta ett år och därför få flera tusen kronor lägre lön än hennes identiskt utbildade manlige studiekamrat. Gudrun Schyman menar att man kan bli kvitt denna särbehandling genom att dela föräldraförsäkringen mellan föräldrarna. De flesta av femtiotalet i publiken verkade hålla med henne. En manlig student undrade varför det skulle ligga i hans intresse att få till stånd med förändring.
– Samhällets gynnas mest om så många människor som möjligt får utnyttja sin potential. Eftersom potentialen är lika fördelad, varför hålla tillbaka halva befolkningen, svarade Gudrun Schyman och frågade hur man på institutionen arbetar med jämlikhet?
– Inte alls, tyckte en kille.
– Jo, det har ökat, sa en annan i publiken. Eftersom tjejer är underrepresenterade på utbildningarna bjuder man in gymnasietjejer på studiebesök.
En kvinnlig student frågade om det kan vara så att kvinnor håller tillbaka sina män i hemsituationen.
– Absolut, det finns i våra identiteter. Kvinnan tycker sig vara bättre på att städa eller ser det som sin sak att ta större ansvar för barnet, sade Gudrun Schyman. Det är dumt om man vill förändra.
En student frågade om strukturen i näringslivstopparna, stänger de medvetet ute kvinnor?
Enligt Gudrun Schyman, som ett tag försökte på sig aktieaktivism i näringslivet, handlar det bara om makt, om att herrarna som suttit länge i styrelserna vägrar lämna sina poster. Hon gjorde Norge till ett exempel svenska politiker borde titta på. Sedan årsskiftet är det där lag på att styrelserna ska bestå av viss andel kvinnor. Enlig Gudrun Schyman har lagen medfört ökad utbildningsnivå i styrelserna och ökad vinst.
– Förändringar kommer inte av sig själv, de kräver ett systematiskt arbete på den parlamentariska arenan, sa Gudrun Schyman.
– Vad kan man konkret göra åt saken då, undrade en kvinnlig student.
– Alltifrån att fundera över dina egna beslut i din relation till att jobba i föreningar och fackligt. Man får stå på sig och framförallt stå ut!
Foto: Andreas Lindbäck
