Matematiska modeller och experiment. Det är knepet som ligger bakom tre lundaforskares nydanande forskning om hur växter utvecklas. Nu publiceras resultatet av deras forskning i den framstående tidskriften Science.
Henrik Jönsson är forskare i beräkningsbiologi och biologisk fysik vid institutionen för teoretisk fysik i Lund. Han är en i trion av lundaforskare vars studie om växters utveckling på fredagen prydde omslaget på ansedda tidskriften Science.
Forskarna har tittat på hur skottet i växten Backtrav utvecklas, och då framför allt var nya blad och blommor växer ut. De har kommit fram till att fysikaliska krafter spelar roll för växtens utveckling, inte bara generna. Detta är någon man har misstänkt redan tidigare, men det har nu kunnat visas med matematiska modeller kompletterade med experiment. Lundaforskarna har stått för de matematiska modellerna.
Hur känns det att bli publicerad i Science?
– Ja, men det är väl lite roligt, och framför allt att det blir omslag också. Det känns inte som att det är jättevanligt. Det är det största som har hänt mig i min karriär hittills, frågan är om det bara kommer gå utför nu, säger Henrik Jönsson och skrattar.
Har ni blivit publicerade i andra tidningar?
– Ja, vid tidigare samarbetsprojekt med lite samma folk, har vi också blivit publicerade i bra tidskrifter, och fått bra respons. Men då har det handlat mer om det molekylära nätverket, och mindre om de fysikaliska krafterna.
Hur ska man göra för att bli publicerad i Science? – Man jobbar hårt. Har man tur får man något som känns nytt. Tidskrifter som Science och Nature, de vill ju sälja lösnummer också, så det handlar inte bara om att det ska vara bra forskning, det måste kännas som en bra nyhet också.
Hur funkar publiceringsprocessen?
– Man skriver en artikel, och skickar in till dem. Först kollas den i en första screening, där en editor bestämmer om artikeln ska skickas ut för bedömning av materialet, av andra forskare. De flesta blir utsållade redan från början, men några går ut till folk som ska bedöma om det är bra forskning. Från det att man redan har blivit accepterad, går det snabbt. För oss tog det bara två veckor, från att vi blev accepterade, tills vi blev publicerade. Vi skickade in det för tre, fyra veckor sedan.
Vad händer härnäst?
– Nu närmast ska jag till USA på konferens om just de här sakerna, för att diskutera om vi kan samla våra ansträngningar att göra modeller av växter. Kanske går det att kombinera vår molekylära modell med vår fysikaliska modell. Det är ett samarbetsprojekt som heter iPlant som ska ha konferens i Arizona. Så det blir konferens och sen lite jullov.
