Till våren tas beslutet om ESS ska placeras i Lund. Förespråkarna hoppas att det ska leda till ökad tillväxt och höjd kvalitet på Lunds universitet. Men ännu har rivalerna spanska Bilbao och ungerska Debrecen inte kastat in handduken.
Redan år 2000 samlades tjugo svenska forskare för att diskutera möjligheterna att placera European Spallation Source, ESS, i Sverige. Nu närmar sig förhandlingarna slutskedet. Endast Lund och de två samarbetande städerna Bilbao, Spanien, och Debrecen, Ungern, finns kvar som alternativ.
– Jag tror att man kommer att nå en preliminär överenskommelse i mars för att kunna ratificera beslutet i juni, säger professor Colin Carlile, ansvarig för sekretariatet ESS Scandinavia, som arbetar för att få anläggningen till Sverige.
Enligt Carlile är det uppenbart att Lund har de bästa förutsättningarna för att driva anläggningen. Han lyfter fram Sveriges infrastruktur och de goda kommunikationerna i Öresundsregionen som exempel på Lunds förtjänster.
– Vad som återstår är ett politiskt beslut, vilken region man vill gynna, säger han.
Även på denna punkt tror Carlile att Lund är en bra plats för ESS. Han menar att det kommer att bli ett lyft för hela Östersjöregionen.
Oro för miljön
Om beslutet fattas till nästa sommar, och Lund blir valt, beräknas bygget starta 2010, vara klart 2017 för att sedan vara i full drift 2020. Anläggningen får en livslängd på cirka 40 år. Konstruktionen beräknas kosta 12- 13 miljarder och den årliga driften 900 miljoner kronor.
Enligt planerna ska ESS vara en del av ett forskningscentrum vid Brunnshög, en bit åkermark belägen nordost om Lund. I detta centrum är det tänkt att också MAX-lab IV och en ”Science City” ska byggas. Det senare ska fyllas med filialer till andra universitet, hotell, bibliotek, restauranger och besökscentrum. Både ESS och MAX-lab är materialforskningsanläggningar som kan liknas vid två stora, varandra kompletterande mikroskåp.
Enligt ESS Scandinavia är den strålning som bildas vid användandet av anläggningen så ringa att inte ens den personal som arbetar på anläggningen behöver några skyddskläder.
– Det finns negativa röster som är oroliga över vilka effekter den vetenskapliga utrustningen kommer att ha på miljön och som inte tycker om att den ska byggas på åkermark, säger professor Carlile.
Under 2008 har Charlotte Lindström, chef över avdelningen för planeringsstrategier på Region Skåne, lett arbetet med en rapport om vilka effekter ett forskningscentrum med ESS och MAX-IV kan få för Lund, Skåne och Öresund och vad regionen behöver göra för att förbereda sig för dessa.
– Om två så starka forskningsanläggningar byggs i Lund så får universitet en ny, starkare forskningsimage som kommer att inspirera studenter till att studera naturvetenskapliga ämnen, säger Charlotte Lindström.
Fler studenter på LTH
Detta tillsammans med en ökad efterfrågan på ingenjörer tror hon kommer att leda till att LTH får fler studenter.
Men att redan nu utropa Lund som vinnare i dragkampen vore endast dumt. Beslutsprocessen har redan passerat stoppdatum och det är svårt att se varför man skulle komma överens nu när man uppenbarligen inte har gjort det tidigare. Det återstår att se.
Foto: Emma Svensson
