Om någon vecka är sista dagen att anmäla sig till vårens högskoleprov. Många med undermåliga gymnasiebetyg ser i högskoleprovet en chans att bättra på förutsättningarna inför höstens antagning. Andra, däribland tusentals ungdomar som drömmer om en framtid som läkare, har 20,0 men väljer ändå att komplettera med högskoleprovet för att öka chanserna att komma in på sin drömutbildning.
På Handelshögskolan i Stockholm har man i flera år brottats med lyxproblemet att antalet sökande med 20,0 överstiger antalet utbildningsplatser. För att slippa lotta bland sökande har skolledningen skärpt behörighetskraven till att även omfatta matematik D, trots att man egentligen bara behöver ha läst matematik C för att kunna ta sig igenom ekonomstudierna. Dessutom ställer Handelshögskolan formellt krav på att man ska ha VG i ämnena svenska B, engelska B, matematik D, samhällskunskap A, historia A och moderna språk steg 3. Det formella kravet är egentligen onödigt. I själva verket söker tillräckligt många för att man inte ska våga vara annat än mycket väl godkänd i samtliga ämnen. Och inte ens då kan man vara säker på att bli antagen. Men de skärpta behörighetskraven utgör i alla fall en smart markering och effektiv gardering från skolledningens sida. Enligt Handelshögskolans studentkårs förre vice ordförande ville skolledningen till och med införa matematik E som behörighetskrav som ett sätt att tackla den allt häftigare konkurrensen om platserna. Det ansågs dock för magstarkt. De fick nöja sig med att kräva matematik D.
Antagningsenheterna till landets läkarutbildningar kunde ta lärdom av Handelshögskolans exempel. Som bekant brottas läkarutbildningarna med samma problem, fast i ännu större omfattning. Varför inte börja med att begränsa urvalet till dem som har MVG i samtliga gymnasiekurser? Om jag inte minns fel läser alla fler ämnen på gymnasiet än vad som får plats när man ska beräkna poängen. I mitt fall valde jag bort idrott B, där jag fick vg. Förmodligen räcker inte en sådan åtgärd till för att göra gruppen sökande med 20,0 mindre än antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet. Om det ändå känns för drastiskt skulle man i stället kunna börja med att lägga till antingen filosofi A, engelska C eller moderna språk steg 3 till behörighetskraven för läkarlinjen. Ännu är inget av ämnena obligatoriskt på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet, utan studenten skulle själv behöva välja kursen till sina valbara poäng. Men det kan väl knappast vara för mycket begärt att någon som vill bli läkare bekantat sig med begrepp som etik, ansvar och människovärde. Det är inte heller orimligt att kräva av en läkare att han eller hon ska kunna kommunicera obehindrat på engelska och ett till språk, förutom svenska.
De nya antagningsreglerna som väntas träda i kraft nästa år, där så kallade profilämnen är tänkta att värderas högre än andra ämnen beroende på vilken utbildning man söker, är ett steg i rätt riktning. Man kan undra varför det inte varit så tidigare. Jag kommer ihåg att jag på gymnasiet, när jag lekte med tanken på att läsa svenska efteråt och utbilda mig till lärare, försökte se logiken bakom varför det var lika viktigt att jag fick högt betyg i idrott och religion som i svenska och retorik. Det gick inte.
Det fanns nämligen ingen logik.
I väntan på rättvisare antagningsregler har den administrativa personalen bakom läkarprogrammen valt att jämte högskoleprovet använda sig av intervjuer för att sålla bland kandidaterna. Dock inte i Lund. Här utgör högskoleprovet skiljekriteriet. Vilket är bra. Av två skäl:
För det första är inte intervjuer ett kontrollinstrument för att undersöka behörigheten. Intervjuer mäter i stället lämpligheten. Och i antagningsprocessen till en utbildning ska behörigheten och betygen – inte lämpligheten – vara avgörande. Det är trots allt inte en anställning, utan en utbildningsplats, som de sökande till läkarprogrammet antas till.
För det andra riskerar användandet av andra antagningsverktyg såsom intervjuer och personlighetstest inte bara att späda på betygsinflationen, som redan är förhärskande bland landets gymnasieskolor. De riskerar även att rubba betygens ställning som den primära och självklara hårdvalutan vid antagning till universitet. Principiellt är det lika bisarrt som om Volvoförare befriades från kravet att inneha körkort av hänsyn till de förare som inte klarar av att köra på ishalt väglag men besitter andra kvalitéer som ansvarskänsla, hänsynstagande och snabba reflexer.
Frågan är bara varför så många låtit sig köras över utan att protestera.
