Varför är det så att kvinnor är sjukare än män men ändå lever längre? Två dagar före den internationella kvinnodagen värmde professor Tiina Rosenberg och rektor Per Eriksson med flera upp med ett seminarium under rubriken ”Kvinnors hälsa – fakta och myter”.
Hörsalen på Språk- och litteraturcentrum är fullsatt. Besökarna består av både människor från universitetsvärlden och från allmänheten. Det centrala temat för seminariet är att diskutera den så kallade hälsoparadoxen. Alltså det faktum att kvinnor i högre grad är sjukare än män men ändå genomsnittligt har en längre livslängd.
– Det är andra gången vi genomför ett sånt här seminarium. Det är något som engagerar många, berättar Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap och dagens moderator.
Lunds universitets rektor Per Eriksson är en av dagens engagerade åhörare. Han berättar att han upplever temat som nyttigt och samtidigt skakande. En av sakerna som fastnat hos rektor Per Eriksson är de olika perspektiven som anläggs, framför allt maktperspektivet. Betraktelserna ser väldigt olika ut beroende på om är på insidan eller utsidan av maktinstitutionerna.
– Det är något som känns väldigt aktuellt för mig själv, säger han.
En tvärvetenskaplig kurs
En av de inbjudna talarna är Ann Heberlein, lektor vid centrum för teologi och religionsvetenskap och aktuell med sin nya bok ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”. Ann Heberlein tycker att ämnet är spännande och att dagen känns lyckad.
– När jag fick frågan ville jag absolut vara med. Jag kan på många sätt referera till min egen bok, säger hon.
Ann Heberlein fortsätter att berätta om sitt föredrag och betonar det viktiga i att mötas över ämnesgränserna och att fortsätta arbeta med frågan.
– Varför inte en tvärvetenskaplig kurs, utbrister hon.
I det avslutande panelsamtalet sammanfattar Ann Heberlein dagen med att, trots hälsotemat, konstatera att makt och människors förtroende för makthavare har varit ett genomgående tema. Hon understryker också vikten för forskare att synas i media för att nyansera den rådande och ofta felaktiga bilden som förmedlas där. Panelen jämför med mediebilden av Rosengård, man förmedlar allt det negativa och människor bildar sig uppfattningar som kan vara helt felaktiga.
Viktig fråga
Tiina Rosenberg konstaterar att det framförallt är två frågor som har fallit bort i forskningen. Dels dagens aktuella fråga om kvinnors hälsa och dels frågan om våld. När det gäller den sistnämnda frågan så tror Tiina Rosenberg att det mycket handlar om att universiteten och enskilda forskare inte vågar forska om mäns våld mot kvinnor. Detta framförallt efter debatten kring Uppsalaprofessorn Eva Lundgrens rapport 2007.
Stor eller liten godispåse?
Av en ren slump har i dag också representanter från den fackliga organisationen Tria valt att informera om ojämlikhet i arbetslivet i Språk- och litteraturcentrums café. Detta illustrerar de genom att symboliskt ge en liten godispåse åt de manliga studenterna som passerar och en stor åt de kvinnliga.
– Det har förhoppningsvis fått alla att tänka till, berättar Narcisa, Malin och Daniel med ett skratt.
De tre informatörerna visste inte att det samma dag skulle vara ett seminarium kring kvinnors hälsa men ser det som positivt om man aktualiserar kvinnofrågor i samma hus om än på lite olika sätt.
Foto: Daniel Ekbladh
