RECENSION. Gårdagens premiär av Var Gladspexarnas Fantomen på AF lyckades få publiken att vrida sig i skratt. Även om den stora rädslan för strömavbrott inte kunde undvikas går man som besökare därifrån lite gladare, som utlovats av konferenciererna själva.
Spexet Fantomen på AF drar direkt in publiken i historien som utspelar sig bakom revyscenens kulisser i Lund. Där finner vi den sköna primadonnan Cilla Ingvar som regerar AF:s scener. Hon hotas av att bli bortrövad till Göteborgs och Stockholms nöjesimperium av den onda revykungen Karl Gerard. Till hennes räddning finns dock Fantomen på AF, som vakar över henne från scentakets vind.
Var Gladspexarna utlovar publiken ett spex som ska göra publiken åtminstone lite gladare när de lämnar borgens scen. Detta uppnår de utan större problem. Många av kvällens nummer håller riktigt hög klass, och ensemblen genomför spexet med stor professionalitet. Den Tyska innanlårsorkestern är nog det nummer som får publiken att må allra bäst. Skratten haglar tätt över de tre Super-duperhjältarna som kommit till Fantomens hjälp när de plötsligt framför ett sångnummer som nästan är värt hela entrépriset. Texten till låten och instruktionerna bör delas ut till varje törstande student som tröttnat på de vanliga studentikosa visorna och inte upptäckt denna blivande klassiker.
Fyndiga låtar om dildos
Programbladet förtjänar just därför en extra eloge. I detta blad får man kvällens sångnummer levererade i ett paket tillsammans med gamla och förvirrande serier med Fantomen. Dessa ger tillsammans en skön nostalgitripp som även kan vara kul att bläddra i vid senare tillfälle. Bland sångnumren kan man finna fyndiga låtar om sadister, dildos, kändisskapets baksidor och träningsmani.
Under själva föreställningen kommer spexbandets styrka främst fram i kärleksduetterna. Publiken hålls igång med upprepade applådpauser under låtarna, men i delar av första och andra akten märks det att klappandet tystnar alltmer mellan varje stopp, något som ensemblen kanske borde ta som en vink från publiken sida. Ett av dessa inslag som förvisso hyllar de ibland klichéfyllda spexen blir lätt svårsmält efter den femte inklappningen. Detta är när scenen av otaliga anledningar fyllts upp av karaktärer klädda som gänget i YMCA, vilka framför bandets klassiska ledmotiv. Förvisso leder upprepningarna till plågat beteende hos ensemblen, men med hänsyn till ansiktsuttrycken hos delar av publiken så verkar inte den humoristiska poängen gått fram.
Ett oönskat inslag
”Bara det inte blir strömavbrott”, sa producenten Sofie Fredenholm inför premiären av Fantomen på AF. Men när detta verkligen inträffade under spexets avslutande scener verkade vare sig publiken eller ensemblen drabbas avsevärt. ”Jag älskar att göra radioteater” utbrast istället en av skådespelarna när avslutande delar av spexet sjöngs i totalmörker. Ensemblen verkar, trots sin hyllning till borgens beskyddare, inte helt gjort den riktiga Fantomen på AF belåten.
Bild: Axel Nordin
