Studiemedelsnivån höjs samtidigt som kraven blir tuffare för att genomströmningen ska öka. Dessutom slopas inkomstprövningen för att få studielån. Det är några av de förslag som den Studiesociala kommittén presenterade i dag. Reaktionerna är blandade.
– Det finns många väldigt bra delar och många väldigt dåliga delar. Utredningen ger ett splittrat intryck, säger Eva Frisendahl, vice ordförande i Lunds universitets studentkårer, Lus.
Kommittén föreslår att studiemedlen höjs med 400 kronor till 9086 kronor i månaden. Eva Frisendahl tycker att höjningen är bra, men otillräcklig.
– Den är en bra start, om nu Lars Leijonborg släpper igenom den, säger hon.
Vikten av uppföljning betonas
Kommittén föreslår också att tiden som studenter är garanterade studiemedel från CSN begränsas till fyra år. Syftet är att öka genomströmningen, men Eva Frisendahl menar att kommittén väljer fel väg.
– En genomsnittlig Lundastudent arbetar 12,8 timmar i veckan och det kan göra det svårt att klara tentorna. Vill man öka genomströmningen bör man snarare satsa på att öka studiemedlet så att studenter inte tvingas jobba, säger hon.
För att få fler studenter att bli klara snabbare framhåller kommittén studievägledarnas ansvar för att sprida information.
– Det är också spännande att utredningen betonar vikten av att följa upp studenternas resultat. Det vore jättebra om studenter som misslyckas på tentor kan få uppföljning. Det är förslagets starkaste del, säger hon.
”Tryggheten bortglömd”
Studiesociala utredningen föreslår också att den omdiskuterade inkomstprövningen för att få studielån slopas. För bidragsdelen höjs fribeloppet med 30 000 kronor till 136 000 kronor per år för heltidsstuderande.
I kommitténs uppdrag fastslogs att de föreslagna åtgärderna skulle trygga studenters möjlighet att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid.
Eva Frisendahl menar att trygghetsdelen till stor del glömdes bort i den färdiga utredningen.
– Jag trodde att tryggheten var en av kommitténs huvudområden. Jag är förvånad över att det inte berörs mer. De glapp som finns i de sociala trygghetssystemen för studenter finns kvar. Studenter hamnar fortfarande mellan stolarna, inte minst på somrarna då det inte finns någon trygghet alls, säger hon
Bild: Henrik Larsson
