INTERNATIONELLT. Tusentals moldaviska studenter demonstrerade i landets huvudstad Chisinau och anklagade regeringspartiet för att ha fuskat i parlamentsvalet. Samtidigt är protesterna bara toppen på ett isberg; Moldavien är Europas fattigaste land, och många av landets ungdomar ser ingen annan utväg än emigration.
En kommunistisk jordsskredseger i parlamentsvalet blev droppen som fick bägaren att rinna över för de moldaviska studenterna. Dagen efter valet, som hölls den 5 april, samlades över 10 000 studenter i huvudstaden Chisinau för att delta i demonstrationer som arrangerades av den nybildade studentorganisationen ”Jag är anti-kommunist”. Dagen därpå fördubblades antalet demonstranter, sedan flera oppositionspartier gått ut och gett sitt stöd åt protesterna. Både demonstranter och poliser skadades i upploppen, som gick så långt att parlamentet sattes i brand och brandmännen utsattes för stenkastning. Men långt ifrån alla moldaver delar ungdomarnas vrede mot det styrande kommunistpartiet.
– De som protesterar är i minoritet om man ser på den moldaviska befolkningen i sin helhet. De har högre utbildning än landsortsbefolkningen, som röstade i massor på kommunistpartiet, berättar Petru Clej, som är en av utgivarna av den oberoende moldaviska internettidningen ACUM.
”Twitterrevolution”
Demonstranterna i Chisinau använde sig av webbsajter som Twitter, Facebook och Youtube för att snabbt få ut sitt budskap och mobilisera så många deltagare som möjligt. Moldaver som bor i utlandet (ungefär en fjärdedel av landets befolkning) kunde följa demonstrationerna i realtid genom livestreaming och bloggar. Denna effektiva användning av internet som ett demokratiskt hjälpmedel har gjort att upproret blivit kallat för en ”Twitterrevolution”. Men även de moldaviska myndigheterna insåg den nya teknikens betydelse, och såg snart till att det inte fanns någon täckning för mobiltelefoner på Chisinaus centrala torg där demonstrationerna ägde rum.
Trots att FN:s valobservatör OSSE förklarade valet legitimt, beslutade ändå den moldaviska regeringen, med kommunistpartiets ledare Vladimir Voronin i spetsen, att rösterna skulle räknas om för att få ett slut på protesterna. Efter omräkningen stod dock resultatet oförändrat; kommunistpartiet hade fått 49 procent av rösterna.
Kapitalister i kommunistpartiet
Moldavien är i dag Europas fattigaste land, och många unga moldaver ser emigration som sin enda möjlighet, säger Petru Clej.
– 30 procent av vårt lands BNP utgörs av penningförsändelser från folk som jobbar utomlands, det är den största andelen i världen, berättar Clej. En del ungdomar är hoppfulla, men andra tänker bara på att emigrera.
Många studenter i Moldavien vänder blicken åt Europa och framför allt grannlandet Rumänien. Vid demonstrationerna i Chisinau kunde man räkna många rumänska flaggor bland demonstranterna.
– Befolkningen är till största delen rumänskspråkig och positiv till EU-integration, men landet domineras fortfarande av det ryska inflytandet, säger Petru Clej.
Det styrande kommunistpartiet vann valet 2001 som ett ryssvänligt parti, men har sedan dess gjort en helomvändning och blickat allt mer åt det västeuropeiska hållet, bland annat på grund av oenighet med Ryssland om hur konflikten med utbrytarregionen Dnestrrepubliken ska hanteras. Och även om kommunistpartiet styr landet med järnhand så menar Petru Clej att det inte längre gör skäl för sitt namn.
– Inte alls. Många inom kommunistpartiet är kapitalister. Faktum är att Oleg Voronin, presidentens son, är en av landets rikaste personer.
