Det är fullsatt i Allhelgonakyrkan under måndagskvällen. En allvarlig Jonas Gardell håller föreläsningen ”Till bords med Jesus” inför 1 500 besökare. Lundagård fick en pratstund efteråt.
Jonas Gardell inleder sitt föredrag med att läsa högt ur sin senaste bok ”Om Jesus”. Han berättar om hur man i den församling han växte upp i skulle underkasta sig Gud.
– Kristendomen handlar inte om att vi väntar på att bli förlåtna. Kristendomen handlar om att vi redan är förlåtna. Hur vi brukar vår frihet, det är för mig vad kristendomen handlar om. Under föreläsningens en och en halv timme bombarderar han publiken med mängder av tankar om livet, kärleken och Gud som ekar ut i kyrkorummet, samtidigt som går han ned för trappan, upp igen, tittar i papper och vänder sig mot publiken i bänkarna och upp mot läktarna. År 2008 blev han hedersdoktor med motiveringen att han bygger broar mellan akademin och samhället. Han är predikande och öppen med sin personliga agenda.
Varför har du skrivit en bok om Jesus när det redan finns litteratur om honom?
– Min utgångspunkt var min privata tro. Jag har också läst mycket litteratur om Jesus, och har haft 12 år på mig att kolla upp varenda referens, varenda fotnot. Boken är på spaning efter en annan Jesus, då jag ville komma bort från de vanliga föreställningarna.
Men det finns ju redan facklitteratur som tar upp det?
– Den stora fördelen är att jag kan kommunicera ut det på ett annat sätt. Jag är författare och jag har ett annat språk. Boken har redan sålts i 50 000 exemplar, så jag når ju också ut till folk. Jag märker att det finns ett behov av sådan litteratur.
Varför tror du att folk har det behovet?
– Folk vill ta livet på allvar, och när man då läser en bok som vrider och vänder på föreställningar som man tagit för givet, då blir man också nyfiken, engagerad. Mina böcker om Gud och Jesus är rätt krävande böcker och det är kul när läsarna blir entusiastiska, och känns fantastiskt att böckerna leder till diskussioner i samhället.
Hur känns det att föreläsa i Lund, där du är hedersdoktor?
– Förutom den öppna föreläsningen var det också ett seminarium med studenter. Jag var mer spänd och nervös inför det, eftersom det var en ovan situation för mig.
Det är akademin som gett dig hedersdoktorstiteln, men den öppna föreläsningen var i en kyrka. Hur kommer det sig?
– Förra gången jag föreläste i en universitetssal här i Lund, var det vakter som fick låsa dörrarna. Det var flera hundra som inte kom in. Det var en praktisk lösning som institutionen hade. Nu fick 1500 personer plats i Allhelgonakyrkan.
foto: Henrik Larsson
