Trots att kvinnor är i klar majoritet bland högskole- och universitetsstudenter har de svårare än män att få en forskningstjänst. Ju högre upp i den akademiska hierarkin, desto färre kvinnor. Av professorerna är färre än var femte en kvinna.
Kvinnors och mäns studiemönster etableras redan i grundskolan. Det visar Högskoleverkets årsrapport som publicerades i förra veckan. Enligt rapporten presterar kvinnor generellt bättre än män under hela sin utbildningstid, vilket även gäller för studier vid högskola och universitet.
Under läsåret 2007/2008 var 64 procent av alla studenter kvinnor. Kvinnor får dessutom både högre snittbetyg och tar i högre utsträckning ut en akademisk examen än sina manliga studiekamrater. Men trots att Sverige får allt fler högutbildade kvinnor dominerar männen fortfarande våra högre lärosäten. 58 procent av alla anställa är män, och bland professorer är snedfördelningen störst – 81 procent av alla svenska professurer innehas av män.
– Om alla professorer är män och om alla som bestämmer på universitetet är män så kommer kvinnorna att fortsätta bli utträngda rent faktiskt. Men de kommer också att tappa intresset. Varför ska man ägna sin tid åt att försöka göra en akademisk karriär om man hela tiden blir motarbetad redan innan? Då kanske det finns bättre jobb inom andra sektorer för högutbildade kvinnor, säger Jens Rydström, lektor på genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Utbildningsval kan ligga bakom
Även fast långt fler kvinnor än män väljer att studera vid högskolor och universitet är det endast fem procent av kvinnorna som fortsätter på forskningsutbildningar, i jämförelse med åtta procent av männen. Högskoleverket menar att en av anledningarna är att kvinnor oftare väljer yrkesförberedande utbildningar medan män dominerar de tekniska ämnen som lockar många till fortsatt forskning. Men ojämställdheten kan inte bara förklaras genom val av utbildning. Även efter utbildningar som är kvinnodominerade, såsom lärare och sjuksköterska, får fler män än kvinnor anställning som forskare.
Jens Rydström poängterar att det är viktigt att belysa att rekryteringen till forskningstjänster följer det klassiska mönstret där män tenderar att välja män till sina kollegor.
– Hur universitetet är strukturerat är i grunden ett väldigt allvarligt problem. De manliga strukturerna har mekanismer som slår ut kvinnliga studenter och uppmuntrar manliga studenter, säger Jens Rydström, lektor på genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Svårt att synliggöra
Enligt Högskoleverkets årsrapport har regeringen vid flera tillfällen gett de svenska högskolorna och universiteten klart uppställda jämställdhetsmål, men trots att den könsbaserade snedfördelningen bland de anställda förbättrats något under de senaste åren kvarstår problemet med att forskarvärlden är mansdominerad.
– Det är inte så konstigt egentligen. Om studenter i historia mest får läsa böcker om mäktiga män, skrivna av och för andra män, är det rimligt att anta att kvinnliga studenter inte blir lika intresserade av att fortsätta studera historia. Kvinnornas upplevelser är ju bortsorterade i den historiebeskrivningen, säger Jens Rydström.
Arbetet med att öka jämställdheten på Sveriges högre lärosäten fortsätter, men enligt Högskoleverkets årsrapport är det är en tidskrävande process. Jens Rydström håller med:
– Mycket av jämställdhetsarbetet handlar om att förändra attityder och det är jätteviktigt att synliggöra detta, men det är inget lätt jobb. Det tar lång tid och är ett viktigt arbete som man tyvärr ofta gör i motvind, säger Jens Rydström.
