För att klara av sina studier och orka leva upp till de krav som ställs har allt fler amerikaner börjat med så kallad ”hjärndopning”. Receptbelagda piller som Adderall och Ritalin används av fullt friska studenter och forskare för att hinna prestera på toppnivå och samtidigt ha ett aktivt socialt liv.
INTERNATIONELLT. Forskarna kallar dem för kognitiva förstärkare. I folkmun heter de ”smart drugs” eller ”study drugs”, läkemedelspreparaten som har börjat användas flitigt av fullt friska amerikanska studenter. Syftet är att kunna sitta uppe en hel natt och skriva på uppsatsen som snart ska lämnas in, eller ta igen försummad studietid inför en nära förestående tenta.
– Många använder preparaten när de har skjutit upp sina studier fram till sista minuten. Då tar de droger för att kunna hålla sig vakna och få allting gjort på en eller två nätter, säger T.J. Gianesca, student från Tampa, Florida, som skapat Facebook-gruppen ”Stop Abusing Adderall”.
”Läkare ger det till vem som helst”
Många använder också preparaten vid själva tentatillfället för att kunna koncentrera sig på uppgiften i högsta möjliga mån. De ”smarta drogerna” gör egentligen inte studenterna smartare, utan bara mer koncentrerade och motiverade.
Adderall, en av de mest populära studiedrogerna, är ett läkemedel som är avsett för personer med diagnosen ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), en neuropsykiatrisk störning som bland annat medför stora koncentrationssvårigheter. Andra populära preparat är Ritalin, som också skrivs ut till ADHD-patienter, och Modiodal, som ges till personer som lider av narkolepsi. Piracetam, ett preparat som förbättrar minnet och ges till Alzheimerssjuka, används också. I Sverige är dessa läkemedel svåra att få tag på, men i USA är det annorlunda, säger T.J. Gianesca.
– Det är väldigt enkelt att få pillerna. Läkare här ger dem till vem som helst som säger sig behöva det, berättar han.
En undersökning från 2005 visade att 4,1 procent av de amerikanska studenterna hade använt läkemedel av den här sorten under det senaste året trots att de var fullt friska. På senare år tros andelen ha blivit större och på vissa enskilda lärosäten har så många som 25 procent av studenterna berättat att de använder Adderall eller andra liknande preparat.
Dopade professorer
Men det är inte bara studenterna som använder prestationshöjande läkemedel, utan även forskare och professorer. Tidsskriften Nature, som främst vänder sig till högt uppsatta akademiker, bad sina läsare att svara på frågor om hur de såg på användandet av exempelvis Ritalin. Tidningen fick häpnadsväckande svar från framför allt amerikanska akademiker. Av de 1 400 läsare som svarade sade en femtedel att de hade använt preparat som Ritalin eller Modiodal trots att de var fullt friska och en del av dem uppgav att de gjorde det varje dag. 65 procent svarade att de hade kollegor som tog prestationshöjande droger och hela 79 procent ansåg att det skulle vara en rättighet – om inte till och med en plikt – för friska personer att använda preparat som kunde hjälpa dem att arbeta längre och med högre koncentration.
Fem dollar för ett piller
För studenter som inte lyckas få preparaten utskrivna av en läkare finns möjligheten att köpa tabletter av andra studenter som säljer pillren på universitetsbiblioteken, i cafeterian eller på studenthemmen. Vanligtvis kostar ett piller omkring fem dollar, men när efterfrågan ökar, exempelvis i tentatider, höjs priset till uppåt 25 dollar för en tablett.
– Min före detta flickvän blev avstängd från skolan för att hon var inblandad i försäljningen, berättar T.J. Gianesca, som också säger att användandet av Adderall, eller ”addy” som det kallas bland studenterna, är allmänt förekommande på universiteten och bland ungdomarna.
– Min rumskamrat från förra terminen använde det fyra dagar i rad i veckosluten och fick ingen sömn alls. Men vem vet vilken skada det gjorde på hans kropp. Han blev bedrövlig på grund av sömnbristen, minns T.J. Gianesca.
Kända bieffekter för preparat som Adderall och Ritalin är sömnlöshet, nervositet, huvudvärk och försämrad aptit. Eventuellt kan ett långvarigt bruk även orsaka hjärtproblem. Men framför allt kan användandet av dessa droger leda till beroende; Adderall består i praktiken av amfetamin, om än i mycket små doser. Amfetamin är en mycket beroendeframkallande substans, och exempel på studenter som blivit beroende av Adderall saknas inte.
Ett dopat samhälle
Förutom att de smarta drogerna medför bieffekter och är beroendeframkallande finns det också många som oroar sig för vad den allt större spridningen av och acceptensen för hjärndopning kommer att innebära för det framtida samhället.
Fenomenet kan jämföras med dopning inom idrotten: Om några atleter börjar dopa sig för att prestera bättre så måste deras konkurrenter förr eller senare haka på trenden, alternativt sluta tävla. På så vis leder den enas fria val att dopa sig till att den andra blir tvungen att göra det. Om fler och fler studenter använder studiedroger allt oftare och i allt lägre åldrar för att uppnå bättre studieresultat, måste då alla andra göra likadant för att inte komma efter i konkurrensen om studieplatser och framtida jobb? Kan det rent av bli så att föräldrar börjar hjärndopa sina barn av samma orsak?
I den tidigare nämnda svarsenkäten i Nature fick läsarna även frågan om de skulle känna sig tvingade att ge smarta droger till sina barn, om de visste att andra föräldrar gjorde det. En femtedel svarade ja på frågan. Och i ett långt reportage som nyligen publicerades i tidningen The New Yorker berättar flera personer om hur de känner att de kommer på efterkälken när de väljer att avstå från prestationshöjande preparat. Bland annat återger tidningen ett inlägg som skrivits på ett internetforum av en bedrövad student:
– Mina vänner äter Adderall som om det vore godis och jag vill inte vara missgynnad jämfört med alla andra. Är det verkligen så farligt?
illustration: Alfred Gunnarsson
