Ett år in på din utbildning upptäcker du att du och dina kursares tidigare spretiga klädstilar och uttryckssätt har fogats samman till ett enhetligt kollektiv. Dessutom har allt fler skaffat datorer och mobiltelefoner av samma märke.
Sant? Falskt? Och i så fall varför? Vi har träffat fem studenter för att prata stil.
”Kostnaden för att avvika är många gånger stor. Man får hånfulla kommentarer och ses över axeln”.
Det är etnologiprofessorn Jonas Frykmans svar på varför vi efter ett år in på universitetsutbildningen klär oss likadant, pratar likadant.Och kanske till och med tänker likadant.
Att agera, tala och klä sig som alla andra är mönster som existerar i flera olika sammanhang. Börjar någon i en folksamling viska kan man vara ganska säker på att alla inom kort talar med låga, viskande röster.
När det gäller kläder och utseende är reaktionstiden längre. På en universitetsutbildning tar det ofta upp till år innan normerna för till exempel klädstil har etablerats.
– Vi vill smälta in i gruppen, det är ett mänskligt kännetecken. I en studentklass brukar det börja med kläder och sen rullar det vidare med agerande och uttryckssätt. Passar man inte in blir allt svårare, säger Jonas Frykman.
Möjligheterna till att anpassa sig har utökats till att omfatta det rent fysiska utseendet. Skönhetsoperationer och tandblekningar är bara några exempel. Moralfilosofen Harald Ofstad menar i boken ”Vårt förakt för svaghet” att hela vårt moderna samhälle bygger på att vi hyllar det rena, vackra och friska. Däremot stöter vi ut det smutsiga, fula och sjuka. Men det som avgör om vi accepterar en norm eller inte beror på om den har täckning i verkliga livet. Det gäller både klädstil och utseende.
– Normen måste kännas äkta och bygga på äkta förebilder. Annars blir det bara en fars och då är det ingen som kommer att köpa konceptet, säger Jonas Frykman.
Men trots det finns det alltid personer som helt väljer att stå utanför normen. Och enligt Jonas Frykman kan det inom vissa yrkesgrupper vara en väg till framgång.
– Flera studier visar att studenter som helt skippar klädkod blir framgångsrika. Särskilt i olika kulturyrken. Det är ju ganska mycket häftigare att åka offpist än att åka i pisten. Men för till exempel läkarstudenter och juriststudenter är kraven på anpassning högre, säger han.
Hur viktigt det är att anpassa sig till kollektivet varierar inte bara mellan olika utbildningar och olika yrkesgrupper. Skillnaderna går också igen mellan manliga och kvinnliga studenter.
Generellt sett är det viktigare för tjejer att anpassa sig till normen.
– Det handlar inte om någon biologisk skillnad men individuella drag har varit mer accepterade bland killar. Men det är på väg att förändras så utvecklingen har nog vänt. Varför vet jag faktiskt inte, säger Jonas Frykman.
JURISTEN
Alexandra Brundin Urisman, 22.
Ordförande för Juridiska föreningen.
Bilden av den typiske juriststudenten är en yngre man klädd i skjorta, mörka byxor och välputsade skor. Hur vanlig var den stereotypen när du började juristutbildningen?
– Den fanns absolut men den är inte lika vanlig som många tror. Man glömmer bort att det finns andra juristyrken än just ”kritstrecksadvokaten”.
Skulle du själv kunna dyka upp på juristutbildningen i trasig jeansjacka och med lagboken i en Ica-kasse?
– Jag tänker egentligen inte så mycket på kläder och klädstil. Men jag drar väl gränsen vid att komma till skolan i mjukisbyxor.
Är kraven på att vara klädd på ett visst sätt större för tjejer än för killar?
– Juriststudenter är ofta stressade och tyvärr är tjejerna mer stressade än killarna. Så, visst. Det kan säkert vara så att kraven på att prata på ett särskilt sätt är högre för tjejer än för killar, även om det säkerligen kan vara minst lika mycket jobb för en kille att ”passa in”.
EKONOMEN
David Romell, 22.
Tillträdande ordförande för Lundaekonomerna.
Hade du någon särskild bild av hur en ekonom såg ut innan du började plugga till civilekonom?
– Det var väl någon med backslick och skjorta, det måste jag nog erkänna. Det är väl den typiska fördomen man har, även om det inte visade sig stämma när man väl var på plats. Fast jag tänkte inte så mycket på det på introduktionsmötet. Då var man mest bara nervös och satt på EC med hundratals andra människor.
Har personerna som gått i din klass lagt sig till med någon gemensam klädstil?
– Det är lite olika, tror jag. I finansvärlden är det nog mer kostym eller motsvarande som gäller, fast jag vet inte riktigt hur den bilden slår igenom för dem som läser finansiell inriktning i och med att jag själv inte pluggar där. För egen del har jag inte riktigt märkt av det lika tydligt.
Har du under utbildningen hamnat i något läge då du känt att du varit fel klädd eller inte passat in?
– Vi hade en företagspresentation för ett tag sen i kursen och då tänkte jag faktiskt: shit, jag borde nog ha klätt upp mig lite mer. Särskilt när man såg flera andra. Det var ganska många som inte var uppklädda annars som hade plockat fram kavajen för just det tillfället. Folk klär upp sig när man är i kontakt med arbetslivet.
Har du skaffat någon pryl som är typisk för ekonomer?
– När vi började utbildningen fick man ryggsäckar som skolan delade ut. Annars kan jag nog inte komma på något exempel på någon ”ekonompryl”.
Kan man klä sig hur som helst och se ut hur som helst när man jobbar som ekonom?
– Det är väldigt olika. Det är ju kutym att klä sig på ett visst sätt i vissa branscher, och kanske en fråga om att skapa förtroende också. Kommer du in och ska placera dina surt förvärvade pengar på en bank har du säkerligen mer förtroende för en person som klär sig propert, framför en som möter dig med ett ”tjenare” i surfshorts och flip-flops.
Vad är det för dator som gäller för din del? Mac eller PC?
– För egen del kör jag Mac och har precis skaffat en begagnad Iphone. Jag kan ju inte tala för alla ekonomer, men tycker mig ha sett en stor ökning av Mac:arna runtomkring i skolan.
TEOLOGEN
Gustav E Palmgren, 21.
Festmästare för Teologkåren.
Teologstudenter klär sig stelt och korrekt. Stilförebilden är Jan Malmsjös tolkning av biskopen Edvard Vergérus i Fanny och Alexander. Myt? Verklighet?
– Myt till absolut största delen. Visst, i allmänhet klär sig teologstudenterna ganska propert. Men extremerna är få. Ibland finns det en nördstämpel på teologstudenter men den existerar mest bland de som själva inte pluggar här.
Så det är helt okej att komma till skolan i hårdrockströja där brinnande pentagram ingår i motivet?
– Ja, det tror jag faktiskt att det är. Jag har mött folk här i korridorerna i Iron Maiden-tröjor och det är ingen som har reagerat negativt på det. Många som, liksom jag själv, pluggar till präst försöker också sätta en mer personlig stil på yrkesrollen. Det är ju långt ifrån i alla tillfällen i yrkeslivet som man är klädd i prästrock.
Har du någon gång under din utbildning känt att du varit fel klädd och inte passat in?
– Nej, det kan jag nog inte påstå. Det är möjligtvis vid något möte med representanter för universitetet som jag känt att man skulle haft kostym istället för kavaj och tvärtom. Sen är det klart att man anpassar sig. På kårens sittningar brukar vi ha olika teman. På julsittningen var jag till exempel klädd som Benjamin Syrsa.
Finns det någon typisk teologpryl?
– Pryl kanske inte är rätta ordet men biblar är viktiga här på teologen, av förklarliga skäl. Den ultimata är quatrobibeln. Det är en bibelutgåva som innehåller fyra olika översättningar i samma bok.
Äger du någon quatrobibel?
– Nej, jag får väl se om jag skaffar framöver.
Använder du Mac eller PC?
– Mac. Vi är ett gäng i kursen som jag läser nu som brukar använda datorn när vi antecknar på föreläsningar. De flesta är Mac-användare.
TEKNOLOGEN
Emma Fägerlind, 24.
Ansvarig för studiesociala och utbildningspolitiska frågor på Teknologkåren.
Teknologstudenter hasar runt i slitna och trasiga plagg som i bästa fall var moderna 1987. Det kompletteras med den obligatoriska kalkylatorn. Stämmer den bilden med verkligheten?
– Jag har pluggat till civilingenjör med inriktning mot teknisk matematik. Där fanns det inte särskilt många studenter som klädde sig just på det sättet. Men jag har lagt märke till att många klädde sig bättre när man närmade sig slutet på utbildningen. Känslan var att man kom närmare arbetslivet och då ville man också förändra sin klädstil.
Har du köpt något klädesplagg under utbildningen just för att förändra din klädstil?
– Inte egentligen, i alla fall inget som jag kan komma på just nu. Fast på LTH har vi ju våra overaller. Det har blivit vårt kännetecken.
Finns det någon klädstil som inte är accepterad bland teknologer?
– Jag tror faktiskt att acceptansen här är väldigt stor för olika stilar och olika personligheter. Skulle någon komma klädd i en väldigt extrem stil blir nog reaktionerna mer att man tror att det handlar om ett skämt i någon form.
Har utbildningen satt några andra kollektiva spår än att man skaffar overall?
– Det blir väldigt mycket tekniksnack, skämt om teknik och dåliga ordvitsar. Man pratade inte på det sättet eller drog sådana skämt innan man började på utbildningen.
Har det också slagit igenom när det gäller vilka teknikprylar som studenterna köper?
– Egentligen inte. Det är blandat och jag tror att de flesta skaffar olika tekniska grejer för att de är teknikintresserade snarare än att man vill flasha med häftiga mobiler och mp3-spelare.
Har du Mac eller PC?
– PC. Men diskussionen om Mac eller PC är bäst är het. Mac-användarna försöker frälsa alla andra.
HUMANISTEN
Gabriel Persson, 22.
Vice ordförande för Humanistkåren.
Den stereotypa humaniststudenten odlar gärna filosoflook med manchesterkavaj och Jean-Paul Sartres ”Äcklet” i fickan. Finns det någon täckning för den klichén?
– Inte så entydigt. De flesta som pluggar humanioraämnen har inte någon klar yrkesförebild i betydelsen att det här vill jag bli eller det här ska jag göra efter utbildningen. Därför finns det snarare en väldig bredd i hur man ser ut. Men däremot finns det av någon anledning en ganska stor överrepresentation av killar med skägg. Till exempel jag själv.
Du har pluggat arkeologi och historia. Hade du någon klar bild av hur en arkeolog eller historiker såg ut innan du började plugga?
– Nej, det hade jag nog faktiskt inte och det är ont om stereotyper på utbildningarna. Många är lite äldre och kommer inte direkt från gymnasiet. Då har man ofta hittat sin egen stil och därför blir det sällan så att alla klär sig på samma sätt. Men när folk är äldre finns det i stället många starka viljor och starka karaktärer. Jag läste historia med en äldre man som började sjunga marseljäsen när vi kom in på franska revolutionen. Det var en upplevelse.
Kan en humanist se ut och klä sig hur som helst?
– Ja, det tror jag faktiskt. Det är nog återigen så att det inte finns någon hundraprocentig yrkesroll för humanister och då finns det heller ingen klar dresscode. Jag har i alla falla aldrig känt att det skulle finnas någon helt oacceptabel klädstil. Varken uppåt eller neråt.
Har du skaffat någon typisk humanistpryl?
– Inte för egen del men när jag pluggade arkeologi var det många som skaffade irländska grävspadar. Den spadmodellen skulle vara bättre än andra. Varför vet jag inte. Sen var det också ganska populärt att ha senaste Indiana Jones-filmen.
Vad har du för dator? Mac eller PC?
– Naturligtvis en PC. Ordföranden här på humanistkåren har en Mac. Vi och andra kåraktiva brukar hamna i diskussioner om vilken dator och vilket operativsystem som är bäst.
foto: Henrik Larsson
