Reinfeldt och Bildt besökte Lund

- in Nyheter
@Lundagård

Statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt besökte under tisdagen Lunds universitet för att prata om EU, utvidgning och globalisering med Lunds studenter. Lundagård passade på att ta en pratstund med två av Sveriges mäktigaste män.

Ämnet för aftonen, som i sanningens namn utspelade sig klockan två på eftermiddagen i universitetshusets aula, var EU, utvidgning och globalisering. Ämnen som berör studentpolitiska frågor i allra högsta grad, inte minst när det gäller rörligheten och internationella utbyten universiteten emellan.

– Jag tycker i grunden att det är väldigt bra att man som student kan få se en annan universitetsmiljö, gärna också ett annat land, av det enkla skälet att jag tror kunskap är gränsöverskridande, säger Fredrik Reinfeldt till Lundagård.

Införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter som vill läsa i Sverige ser han inte som ett hinder för den utvecklingen.

– Vi ser att en lång rad andra länder har detta, och att det ofta möter stipendiefinansiering och annat som finns utanför EU-länderna. Det är också ett sätt för oss att säkerställa platser för svenska studenter. Som det nu fungerar så blir det ett väldigt tryck på Sverige eftersom vi är ett av de få länder som har gratis studier också för utomeuropeiska studenter, säger Fredrik Reinfeldt.

Universitet med mångfald och bredd

Utrikesminister Carl Bildt är inne på samma linje, och tror att de utomeuropeiska studenterna har råd att betala avgifter.

– De har ju uppenbarligen råd att komma till USA och plugga i mycket stor omfattning. För närvarande har vi en tendens att de rätt dyra amerikanska universiteten har resurser att satsa, som gör att de rekryterar de bästa talangerna runt om i världen. Där finns möjligheten att skaffa sig den typen av utbildning som gör att man sedan har råd att betala igen.

Men mångfald på universitetet handlar inte bara om att locka hit utländska studenter, utan även om att bredda rekryteringen hemma i Sverige. Hur Lunds universitet ska gå till väga för att uppnå ett sådant mål vill Fredrik Reinfeldt dock inte lägga sig i.

– Men det är en viktig aspekt på högre utbildning. I grunden så har vi ett skattefinansierat universitetssystem utan avgifter, som på det sättet är mer öppet och socialt utjämnande än vad vi kanske ser exempel på i vår omvärld. Det vi skulle behöva förstärka är ju kvaliteten på den grundläggande utbildningen i Sverige, säger statsministern, och utvecklar:

– Det räcker ju inte med att säga att vi ska se till att alla har högskolebehörighet, utan då måste vi gå ner på individnivå. Och vi håller på att förändra den svenska skolan för att bättre möta olika typer av begåvningar – för så är vi som människor, vi är olika också när det gäller begåvning.

EU-valet närmar sig

Men temat för Studentaftons ministerspecial var inte utbildning, utan EU och utvidgning – ett rykande aktuellt ämne bara dagarna före valet till Europaparlamentet. Men när Lundagård undrar vilka valfrågor som är viktigast för oss studenter blir svaren allmängiltiga.

– Möjligheterna till jobb, och att vi ser till att ekonomin fungerar bättre, det är i grunden också det som säkerställer att vi kan finansiera högre utbildning och forskning, säger Fredrik Reinfeldt, och pratar om att ta ner jordbrukssubventioner för att i stället satsa resurser på forskning. Även Carl Bildt framhåller att alla viktiga EU-frågor också är relevanta för studenterna, men vill inte peka ut någon speciellt viktig studentfråga.

– ”Studentfråga”, är det studiemedlet i sedvanlig ordning? Nej, det avgörs icke på den europeiska nivån, säger utrikesministern sarkastiskt.

”Kårobligatoriet? Jag bryr mig inte”

Lundagårds möte med maktens män är över på några minuter, men innan vi låter dem gå måste vi ändå ta upp en annan av de största och mest ältade studentpolitiska frågorna någonsin – kårobligatoriet och dess förestående avskaffande.

– Vi ska inte ha tvingande medlemskap, utan vi tror ju på frivilligheten som grund i föreningsfrihetens namn, svarar statsminister Fredrik Reinfeldt torrt och programenligt.

Mer förvånande var då den politiske veteranen Carl Bildts svar. Han struntar högaktningsfullt i kårobligatoriet:

– Jag har slutat ha en uppfattning i den frågan, av den enkla anledningen att jag var med i studentpolitiken under ett antal år, och då bråkade vi fram och tillbaka år efter år om att avskaffa eller ha kvar kårobligatoriet. Sen beslutade jag mig för att jag inte bryr mig om saken längre, säger utrikesministern och skrattar gott.

Text: Einar Wiman

Foto: Daniel Ekbladh