Allt fler högutbildade afrikaner väljer att emigrera till västvärlden. Europa och Nordamerika lockar med högre löner och bättre möjligheter till vidareutbildning.
Lundagård har träffat Eugene Nyamunga, en kenyansk student som kommit till Sverige för att skaffa sig spetskompetens.
När Eugene Nyamunga kom till Lund för att gå masterutbildningen i European Business Law hade han redan en gedigen juristutbildning i bagaget. Han arbetade som advokat hemma i Nairobi, men valde att åka utomlands för att vidareutbilda sig. Valet föll på Sverige eftersom det var det billigaste alternativet.
– Jag hade ingen möjlighet att fördjupa mig i det här ämnet på mitt universitet i Nairobi. Dessutom ville jag ha internationell erfarenhet, berättar Eugene.
Utbildningen är tvåårig, och för Eugene återstår det nu ett år innan han reser tillbaka till Kenya igen. För återvända vill han.
– Kenya är medlem i Öst-afrikanska gemenskapen, som är ungefär som ert EU. När jag har skaffat mig den här extra kompetensen kan jag jobba inom internationella organisationer.
Utbildning en investering
Men långt ifrån alla afrikanska studenter som pluggar i västvärlden har för avsikt att återvända hem när studierna är avklarade. Afrika förlorar 20 000 högutbildade till västvärlden varje år.
Vissa av dem får hela sin utbildning i sitt afrikanska hemland, men väljer sedan att söka jobb i länder där lönerna är betydligt högre. Andra kommer till Europa eller Nordamerika för att vidareutbilda sig och blir helt enkelt kvar.
– Utbildning är en investering. När man gör en sådan investering vill man ha någonting tillbaka, ett bra jobb. Det finns inte alltid i Afrika, säger Eugene Nyamunga. Läkare behövs naturligtvis, men länderna har inte råd att betala för dem.
Ny typ av kolonialism?
Många är kritiska till västvärldens hårda rekrytering av högutbildade afrikaner, och menar att ”brain drain”, som fenomenet kallas, är en ny form av kolonialism. Andra hävdar att effekterna av detta snarare är positiva för utvecklingsländerna.
Utbildning kostar, och den moraliska fråga som uppstår är om det är rätt av västvärlden att locka till sig den arbetskraft som utvecklingsländerna har lagt ner stora pengar på att utbilda.
– Det negativa är om vi liksom dammsuger de fattiga länderna på kvalificerad arbetskraft. Man kan tycka att rika länder måste ta ett ansvar för att själva utbilda sin arbetskraft. Om det blir ett systematiskt sätt att få billigare arbetskraft så kan det vara problematiskt, menar Anders Molin, chef för Sidas hälsoenhet.
Trots det säger han att det också finns uppenbara positiva effekter av ”brain drain”.
– De som åker utomlands och jobbar skickar hem pengar till familjen. Det är pengar som utgör en väldigt stor del av många fattiga länders BNP. Dessutom är det ju en del av dem som faktiskt flyttar hem igen.
Men det finns fortfarande en rädsla för att utflyttandet blir för stort, enligt Anders Molin.
– Man vill att västvärlden tar sitt ansvar och ger någon form av kompensation.
Oundviklig utveckling
Eugene Nyamunga berättar att arbetslösheten är hög i Kenya, speciellt bland ungdomar. Många jobb tillsätts inte efter kompetens eftersom svågerpolitiken är utbredd. Levnadsstandarden är låg, och utbildning är få förunnat. För att bli antagen till universitetet krävs dels att man har pengar eftersom avgifterna är höga, dels att man har toppbetyg då platserna är få.
Dessutom håller universiteten i Kenya inte alltid högsta standard.
– Kvaliteten på utbildningen är god men faciliteterna är inte tillräckliga. Man måste dela sina böcker med andra studenter och tillgången till internet är dålig.
Eugene beskriver ”brain drain” som en oundviklig utveckling.
– Ska man bara säga att alla afrikaner måste återvända till Afrika? Om du vill göra karriär men bor i Haparanda och någon säger att du måste stanna där, gör du det då?
– De stora företagen finns i hela världen, även i Afrika, men deras ledning finns i västvärlden. Högutbildade människor från Afrika lockas av marknadskrafterna och vill se sig själva som likvärdiga konkurrenter på den globala arbetsmarknaden, säger Eugene.
Foto: Henrik Larsson
