Ett år sedan Smultronstället revs

- in Nyheter
@Lundagård

Under onsdagen var det precis ett år sedan det ockuperade huset Smultronstället revs. Studenterna i organisationen Vänsterjuristerna har i efterhand granskat kommunens agerande och menar att det en rad felaktigheter förekommit.

Den fjärde november förra året lämnade Lunds kommun in en ansökan om rivningslov för huset på Kävlingevägen, som i flera veckor hade ockuperats av en grupp ungdomar.

Samma dag godkändes beslutet och rivningen genomfördes.

– Vi i Vänsterjuristerna reagerade spontant på att det gick så snabbt. Vi undrade om allt verkligen hade gått rätt till, säger 25-åriga Liisa, som inte vill uppge sitt efternamn av rädsla för att det kan skada hennes framtida anställningsmöjligheter.

”Handlade maktfullkomligt”

Vänsterjuristerna består av juridikstuderande från olika terminer vid Juridiska fakulteten i Lund. Alla definierar sig som vänster på den politiska skalan, även om det kan variera från socialdemokrat till autonom vänster.

När rivningen av Smultronstället hade genomförts bestämde de sig för att granska samtliga dokument i ärendet.

– Vi upptäckte att kommunen i detta fall var både sökande, beslutstagare och granskare. I ansökan framgick det att beslutet måste tas mycket snabbt, något som de egna reglerna normalt inte tillåter. Kommunen satt så att säga på alla stolar samtidigt och deras handlande var maktfullkomligt, berättar Liisa, som själv varit aktiv i Vänsterjuristerna i ett och ett halvt år.

Rättslig gråzon

Vänsterjuristerna förklarar i sin granskning att det normalt tar tre veckor att få igenom en ansökan om rivningslov. Bostadsnämnden har viss befogenhet att ge dispens, men bara i mycket okomplicerade fall. Vänsterjuristerna förklarar att det inte bör ske ens vid rivning av ett förråd.

– Rent rättsligt är detta fall en gråzon. Kommunen har inte brutit mot lagen, men däremot sina egna regler. Det borde leda till en tillrättavisning, men eftersom det är kommunen själva som ska granska agerandet så är det upp till dem, förklarar Liisa.

Nådde ut till folk genom pressen

Studenterna i Vänsterjuristerna hoppades på att ta fallet med Smultronstället till en högre instans.

– Tyvärr fanns det ingen andra part, till exempel grannar. Det behövs för att man ska kunna överklaga beslutet. Vi funderade också på att göra en JO-anmälan. Problemet var att då hade enskilda beslutsfattare blivit kritiserade i stället kommunen i stort. Det var inte det vi ville uppnå, berättar Liisa från Vänsterjuristerna.

– I stället skickade vi artiklar om vår granskning till olika tidningar och fick dem publicerade i till exempel City. På det sättet kunde vi nå ut till folk, fortsätter hon.

Rådgivning via e-post

Under året som gått har Vänsterjuristerna också givit råd och svarat på frågor om husockupationer.

Oftast får de frågor per e-post, men det händer att folk även ringer till gruppens jourtelefon.

– Det kan vara frågor som vad polisen har för befogenhet under aktioner och demonstrationer eller vad som betecknas som olaga intrång, berättar Liisa.

Förutom Smultronstället har ett antal andra ockuperade hus rivits under det gångna året. Vänsterjuristerna har haft uppsikt över rivningarna, men inte upptäckt att några fel har begåtts i dessa fall.

– Kommunen har inte haft lika bråttom som med Smultronstället. Det kan bero på att husen i sig inte var lika uppmärksammade och intressanta, menar Liisa.

Text: Stina Linde
Foto: John Nordh