I förra veckan kom Dacia Maraini, en av Italiens mest lästa, älskade och översatta samtida författare till Lund i samband med lanseringen av den svenska översättningen av hennes Colomba. Lundagård träffade författaren för att prata om feminism, kvinnans situation i dagens Italien och vikten av framtidstro.
Har man läst några av Dacia Marainis första romaner som kom ut under 60- och 70-talet, är det svårt att föreställa sig att den diplomatiska, numera 70-åriga dam som Lundagård träffar en kall lördagmorgon är samma kvinna som skrev om abort långt innan det blev lagligt i Italien.
Sippandes på sitt te berättar hon att blyghet är en egenskap hon gillar och att det irriterar henne när folk är för högljudda – ord man kanske inte hade förväntat sig från en kvinna vars varumärken är feminism och modiga kvinnor.
Men feminism är en term hon inte riktigt vill kännas vid och som hon anser har tappat sin betydelse.
– Dagens ungdomar i Italien säger att de inte vill kalla sig feminister, men när man pratar med dem kryper det ofta fram att de har betydligt radiklare åsikter än vad jag har, förklarar hon och fortsätter:
– Känslan för jämställdhet finns fortfarande, men ordet feminism har blivit omodernt och demoniserat.
Hon menar att ord dör och uppstår hela tiden och att det kanske är dags att uppfinna ett nytt ord för värnandet om jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Men trots hennes syn på ordet feminism, får man inte glömma bort att Dacia Marainis romaner är fyllda av modiga kvinnor som bryter mot samhällets normer för hur en kvinna bör bete sig – abort, skilsmässa och kvinnlig onani är bara exempel på återkommande teman i hennes böcker . Teman som måste ha varit väldigt kontroversiella i ett katolskt land på 60- och 70-talet.
Men det är ingenting Maraini vill göra en stor sak av. Visst ansågs hennes böcker vara emot det som då var den gängse moralen och inte minst kyrkans moral, men hon säger att hon bara gav röst åt åsikter som redan fanns i samhället.
– Jag uttryckte en ny känsla, men det var knappast jag som uppfann den, säger hon.
Många menar att när det kommer till kvinnans situation i dagens Italien har utveckligen närmast gått bakåt. Dacia Maraini är inte sen att hålla med om detta. Hon pekar på flera orsaker: den ekonomiska krisen som har gjort att många kvinnor har förlorat sina jobb, kyrkan och bilden som förmedlas av kvinnor i media. Sättet som media framställer kvinnor är enligt Maraini är extremt förolämpande.
Kvinnor ska framstå som förföriska och vara sexigt klädda, till och med en nyhetspresentatör får snällt finna sig i att det är urringat som gäller när man som kvinna är med i italiensk tv. Maraini säger att kvinnor framställs som ”pezzi di carne”, alltså bokstavligt talat ”köttbitar”.
Med tanke på medias bild av kvinnor, börjar man fråga sig hur det är att vara kvinnlig författare i Italien. Men de flitigaste läsarna i Italien är kvinnor och därför är marknaden väldigt öppen. Däremot, påpekar Dacia Maraini, är det aldrig de kvinnliga författarna som omnämns i historieböckerna eller på universiteten.
– En kvinna kan sälja många böcker men åtnjuter aldrig samma litterära prestige som en man.
Men trots allt ser Dacia Maraini optimiskt på Italiens framtid och understryker vikten av att inte ge upp utan att kämpa för förbättring. Att vara optimist är att investera i framtiden, enligt henne. Hon avslutar med att säga:
– Behovet av rättvisa är en del av vår mänskliga natur och det gör sig alltid påminnt, förr eller senare.
Foto: Emil Langvad
