I mer än 30 år har Juristjouren i Lund hjälpt privatpersoner med juridiska spörsmål.
Utan en krona i ersättning, men kanske med ett lite fylligare CV i sikte, åker juriststudenterna Skåne runt för att erbjuda sin kunskap.
Lundagård följde med till medborgarkontoret i Limhamn.
– Välkommen in!
Tre ljushåriga och ledigt klädda tjejer i tjugoårsåldern, ler mot Ellen och ber henne stiga in på det trånga kontoret. Luften där inne är kvav men rummet är inbjudande med mjuk belysning.
Ellen är den tredje klienten som denna måndagseftermiddag har bokat tid hos Juristjouren. Hon slår sig ner mittemot de tre juriststudenterna.
Mellan dem ligger två tunga lagböcker och en bricka med kaffe och bondkakor. Redan innan Ellen fått av sig sin täckjacka har hon hunnit berätta om sitt ärende för juriststudenterna.
– Jag har länge haft problem med styrelsen i den ideella förening som jag är medlem i. Det handlar om regelrätt maktmissbruk. Hur kan man få styrelsen att inse att de bryter mot föreningens stadgar? undrar hon ivrigt.
Känslomässig aspekt
Lisa Ronnle Svensson, Madeleine Sidenblom och Christina Englen är tre av runt 20 studenter som driver Juristjourens ambulerande verksamhet. Sammanlagt är över 70 studenter engagerade. Kravet för att gå med i föreningen är att man har avslutat sin tredje termin på juristprogrammet.
– Då har man läst familjerätt. Många av klinterna undrar över samboskap och arvsrätt. En typisk fråga är vad det är för skillnad på att vara sambo och att vara gift. Det är stor skillnad, rent juridiskt, förklarar Madeleine Sidenblom, som läser femte terminen och har varit med i Juristjouren i ett år.
Att ge juridisk rådgivning handlar inte bara om att rabbla upp paragrafer. Arbetet har också en känslomässig aspekt.
– Ibland är klienter ledsna och arga. Då gäller det att agera medmänniska också. Jag märker att en del som besöker oss har ett stort behov av att tala ut och det bästa man kan göra då är att lyssna. Men känslorna är oftast positiva. De flesta blir väldigt glada när vi kan hjälpa dem, berättar Christina Englen.
”Studenterna inspirerar”
De tre juriststudenterna ögnar igenom anteckningarna som Ellen har med sig till mötet. Lisa Ronnle Svensson förklarar att ideella föreningar är ett krångligt område juridiskt sett.
– Eftersom det inte finns någon lag som är direkt tillämplig på sådana här fall, är det svårt att veta vad som gäller. Jag rekommenderar dig att gå vidare till en advokat som kan uppmärksamma styrelsen på att föreningens stadgar måste följas. När en advokat kan visa svart på vitt att ”så här är det” har folk en tendens att lyssna, säger Lisa Ronnle Svensson.
När de trettio minuterna, som varje klient har till förfogande hos Juristjouren, är slut samlar Ellen ihop sina papper och suckar uppgivet.
Strax efter utbrister hon trots allt:
– Tusen tack! Nu har jag mer kött på benen och vet vad nästa steg är.
Utanför dörren berättar hon hur mycket hon uppskattar juristjourens arbete.
– Det är väldigt bra att det finns gratis rådgivning. Många har inte råd att skaffa advokat. Studenterna inspirerar mig att gå vidare i ärendet, säger hon.
På maoistisk grund
Mycket har hänt på de 30 år som Juristjouren existerat.
– Första mötet hölls i vardagsrummet hemma hos mig på
Sliparelyckan. Mina barn tjoade
i bakgrunden och det var väldigt informellt och avslappnat,
berättar Torsten Sandström som var med och grundade föreningen 1978.
– Vi var bara ett tiotal studenter som var väldigt vänsterinriktade. Vi ansåg på maoistiskt vis att juridiken borde vara till för folket. Därför bestämde vi oss för att erbjuda gratis rådgivning till allmänheten, säger Torsten Sandström, som numera är lektor vid Juridiska fakulteten i Lund.
– Jag tycker det är jättekul att rörelsen lever kvar, även om den ideologiska grunden har förändrats. Den politiska inriktningen försvann allteftersom vänstern tappade inflytande över samhället rent generellt. Det är nog bra att Juristjouren arbetar på ett mer formellt sätt i dag, säger Torsten Sandström.
Sex gånger per temin
Det är mörkt sedan ett bra tag när de tre juriststudenterna kommer ut i novemberrusket efter rådgivningen på Limhamnskontoret.
– Det har varit en bra kväll. Alla som hade bokat tid dök upp och vi kunde ge konkreta råd. Men nu är man lite trött, säger Madeleine Sidenblom och ler.
Denna eftermiddag har de tre studenterna spenderat drygt fyra timmar åt gratis rådgivning till privatpersoner. Alla medlemmar måste delta vid minst sex sådana här tillfällen per termin.
– Jag är van vid att jobba ideellt. Det skulle kännas konstigt att ta betalt för detta, säger Lisa Ronnle Svensson.
– Dessutom lär vi oss att möta människor och att omsätta vår kunskap i praktiken. Medborgarkontoren betalar bussresorna, så vi förlorar ingenting på det, säger Christina Englen.
– Det skulle vara tiden då, påpekar Madeleine Sidenblom.
– Men den hade man nog spenderat på att fika i annat fall, tillägger hon med ett skratt.
Foto: Stina Qvarnström
