Medan Irak förbereder för parlamentsval töms landet på akademiker som antingen flyr undan mordhot eller skickas till universitet i väst.
Ranj Salih studerar i spillrorna av det som en gång var ett av arabvärldens främsta utbildningssystem.
En dag när Ranj Salih kom till skolan fick han veta att hans lärare hade försvunnit. ”Om du fortsätter arbeta för universitetet, kommer vi att döda dig och din familj”, var det besked som fått föreläsaren att packa sina väskor och gå under jorden. Hotet kom från en okänd terroristgrupp.
− Att bo i Irak är som att leva i ett fängelse. Man riskerar livet dagligen, bara genom att gå till jobbet eller till skolan, säger Ranj Salih.
Han studerar i staden Kirkuk i norra Irak, ett oljerikt område som länge varit föremål för konflikter mellan olika grupper i landet.
− Flera gånger har det upptäckts bomber på universitetet. Jag kan inte förstå det. Vi är inte militärer eller politiker, vi är bara vanliga människor som försöker skaffa oss en utbildning.
Fallet med Ranjs lärare är långtifrån unikt. Enligt människorättsgruppen Brussels Tribunal har hundratals akademiker mördats eller försvunnit sedan den amerikanska ockupationen inleddes.
Den brittiske krigskorrespondenten Robert Fisk har kallat det en kampanj för att tömma Irak på akademiker. Han menar att det är ett led i en omfattande förstörelse av landets kulturella identitet.
Systematisk utrensning
Borhan Yassin, historiker och universitetslektor i mellanösternkunskap vid Lunds universitet, bekräftar att det pågår en systematisk utrensning av irakiska akademiker.
− Det finns olika dolda händer bakom det här. Regionala makter kan ha intresse av att göra sig av med vissa irakiska hjärnor. Man kan se att attackerna särskilt riktas mot forskare i särskilda naturvetenskaper, som atomfysik. Iran kan ha intresse av att frånta Irak den kunskapen, säger han.
En del av morden kan också kopplas till konflikten mellan shia- och sunnimuslimer, enligt Borhan Yassin.
− Det finns en rädsla för att sunniterna ska ta makten igen. Därför riktar man in sig på den sunnitiska eliten av ”starka män”.
Förföljelsen av akademiker har lett till att många välutbildade sunnimuslimer har flytt utomlands, främst till grannländerna Syrien och Jordanien. Bland dessa akademiker finns många före detta anhängare till Saddam Husseins Baathparti. Det här har orsakat en konflikt som kan bli avgörande för parlamentsvalet i januari.
− Det gäller hur stor andel av platserna i parlamentet som ska ges till irakier i exil, säger Borhan Yassin. Sunniterna menar att det bör vara minst 15 procent. Om det blir så kan uppemot hälften av platserna i parlamentet gå till Baathanhängare.
Expertisen försvinner
Det är inte bara politiken som påverkas av akademikerförföljelserna. Borhan Yassin menar att det är en stor förlust för samhället när den expertis som behövs inom vissa områden försvinner. Dessutom drabbar problemen själva universitetssystemet.
− Man kan se att den här utvecklingen har varit enormt negativ för Irak om man jämför dagens situation med hur det var tidigare. Förr ansågs Irak vara bland de främsta arabländerna när det gällde utbildning och förde bland annat en mycket framgångsrik kamp mot analfabetism.
Studentcenter fick stänga
Vid sidan av akademikerflykten har också krigen och åren av sanktioner drabbat universitet och skolor hårt. Men Ranj Salih menar att det fortfarande finns förutsättningar för ett rikt akademiskt liv i Irak.
Han har själv engagerat sig för att förbättra situationen genom att arbeta i en studentorganisation som försökte främja demokrati och mångfald i Kirkuk. Men centret där de hade sin verksamhet drabbades av upprepade bombattacker och till slut tvingades de att stänga på grund av riskerna.
− Det är svårt att leva ett normalt liv här, säger Ranj. Det går inte att planera för framtiden. Hade jag chansen, skulle jag flytta ifrån Irak.
Hoppfull inför valet
I ett försök att göra tillvaron för akademiker säkrare har den irakiska regeringen beslutat att skicka studenter till universitet i bland annat Storbritannien och USA. Projektet har kritiserats för att leda till ytterligare nedbrytning av det intellektuella livet i Irak.
− Frågan är om studenterna kommer att återvända, säger Ranj. Om man kommer till ett land där man kan känna sig trygg, varför skulle man vilja åka tillbaka och riskera att dö i en bombattack eller bli mördad?
Men det finns ljuspunkter. I norra Irak har den sociala och politiska säkerheten stabiliserats de senaste åren och nu har grupper som tidigare levt i exil av rädsla för förföljelse börjat återvända.
Ranj ser också hopp i det stundande parlamentsvalet.
− Jag tror att det kommer att bli mer demokratiskt än förra gången, eftersom vi röstar på enskilda kandidater nu. Det är lättare att hitta någon som verkligen vill samma som en själv. Och universitetet har blivit en plats för politisk diskussion. Studenterna finns ute på gatorna. Vi ropar, och vi hörs.
Foto: Baba Gurgur Centre
