Vad har genus med fysik att göra? Den frågan har man under året ställt sig vid fysiska institutionen, som var först ut med att tacka ja till genuscertifiering. Mycket, skulle svaret visa sig vara.
– I dag har vi 40 procent kvinnliga studenter, men bara åtta procent kvinnliga professorer. Så kan vi inte ha det på 2000-talet, det är löjligt.
Så resonerar Tomas Brage, studierektor vid fysiska institutionen och initiativtagare till genuscertifieringsarbetet, som nu pågått i över ett år.
– Vi började med att arrangera ett seminarium på temat ”Vad har genus med fysik att göra?”. Utifrån de diskussioner som uppkommit har vi tagit fram en hel lista med projekt som vi hoppas på att kunna genomföra på sikt.
Det handlar om allt från en genusgranskning av kurslitteraturen till att försöka påverka den bild studenterna har av det de studerar till.
– Ofta tänker man ju sig en fysiker som en gråhårig gubbe i vit rock. Det är inte konstigt om tjejer har svårt att identifiera sig med den bilden, och då väljer de kanske bort ämnet.
”Dags att släppa taget”
Mycket av det konkreta arbetet har redan påbörjats. Bland annat har institutionen genomfört ett utbildningspaket mot sexuella trakasserier, sett över rekryteringsmålen och börjat ordna särskilda karriärsamtal med kvinnliga disputerade.
– En del av det här är ganska drastiska saker, som hade varit svåra att tänka sig för bara några år sedan, säger Tomas Brage och fortsätter:
– Exempelvis har vi nyligen fått igenom en ändring för föräldralediga doktorander, som innebär att de får dubbel ersättning i tid. Det hade inte gått att genomföra om vi inte haft den här diskussionen om jämställdhet och genus. Trots det gynnar den förändringen, som många andra, inte bara kvinnor. Även doktorander ska väl kunna få barn? Universitetet är inte ett kloster längre, det är dags att släppa det nu.
Varför är det viktigt att ha en jämn fördelning mellan män och kvinnor inom universitetet?
– Det är en demokratifråga, om inte annat. Det finns ingen anledning att tro att kvinnor skulle vara mindre lämpade för det här ämnet. Kemi, som tidigare varit manligt dominerat, är det inte längre. I Sverige är fysik manligt dominerat, men i andra länder är det omvänt. Då betyder det att det finns någon annan mekanism, en maktordning eller något annat, som gör att kvinnorna slås ut eller väljer bort det. Det är naturligtvis olyckligt. Det är klart vi vill ha en arbetsmarknad där alla känner sig välkomna att göra det de är intresserade av.
Det finns många som menar att det är en åsikt snarare än ett faktum att skillnaderna beror på en maktordning?
– Det kanske det är, men vad som inte är en åsikt är att problemet finns: vissa ämnen attraherar inte människor av båda kön. Det har ju letats efter den där genen som skulle göra män bättre på fysik, men kritiskt tänkande visar att det inte är så. Till exempel är kvinnliga gymnasiestudenter bättre än manliga. Det handlar om att lägga upp det så att det passar båda könen. Vad det sedan kallas, spelar inte så stor roll.
Vad har då genus med fysik att göra? Det handlar inte bara om att förbättra studiemiljöer eller ge kvinnliga studenter lika stort talutrymme som manliga. Tomas Brage ger ett exempel på hur själva ämnet kanske hade sett annorlunda ut om kvinnorna hade tillåtits vara med från början.
– Det språk som vi använder i fysik är präglat av att mycket av motiveringen och finansieringen till naturvetenskapen från början kom från militären. Man använder sig av termer som annihilation, kollision och sönderfall. Det tilltalar inte alla.
Fortfarande i början
Såhär långt har arbetet med genuscertifiering gått förvånansvärt bra, tycker Tomas Brage. Han säger sig märka av en ökad nyfikenhet inför ämnet och hoppas på att de nytillkomna pengarna från regeringen ska leda till att de projekt som ännu bara är idéer omsätts i praktiken under 2010.
När kommer fysiska institutionen att kunna kalla sig genuscertifierad?
– Det vet vi inte, och det ska vi kanske inte heller veta. En del av den här processen är att komma fram till vad certifieringen ska vara. Vi är fortfarande i början av projektet. Nu när vi väl har kommit igång tycker jag inte att själva certifikatet är så viktigt.
Enkät: Varför jobbar inte ni med genuscertifiering?
Pontus Hansson, studierektor för nationalekonomiska institutionen
– Jag tror inte att det har förts några officiella diskussioner. Men Ekonomihögskolan har en arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor, det kan hända att de har arbetat med det där.
Tror du att genuscertifiering är ett användbart verktyg för ert jämställdhetsarbete?
– Det är svårt att svara på. Jag är inte tillräckligt insatt i vad genuscertifiering ytterst går ut på, men genus är ju ett viktigt perspektiv för att uppnå jämställdhet och det är ett mål vi vill främja.
Hur jobbar ni med jämställdhet idag?
– Vi har jämställdhetsombud och en jämställdhetsplan. Bland annat finns det som mål att det i alla kursplaner ska anges om ett genusperspektiv finns med i innehållet i kurserna. Vi ser också att tjejer är något mindre välrepresenterade ju högre upp i utbildningen man kommer. Det behöver vi kartlägga och undersöka för att kunna göra något åt det.
Johan Åberg, studierektor för centrum för teologi och religionsvetenskap
– Just nu har vi andra frågor som känns viktigare. Högskoleverket hotar med att dra in vår examensrätt, så det har högsta prioritet.
Tror du att genuscertifiering är ett användbart verktyg för ert jämställdhetsarbete?
– Det kan man säga mycket om. Personligen är jag positiv till idén, men tycker att hela konceptet lanserades uppifrån på ett lite klumpigt och fyrkantigt sätt.
Hur jobbar ni med jämställdhet idag?
– Det är aktuellt hela tiden. Vi har problem och är medvetna om det. Vi jobbar ju med religioner som är patriarkala och som därmed hela tiden aktualiserar frågan. Det blir alltid mycket diskussion när vi tar fram nya kursplaner eller litteraturlistor, men vi springer inte med piskan. Vi har inga anställda som jobbar uteslutande med de här frågorna, utan det är något som alla är engagerade i.
Eva Magnusson, studierektor för institutionen för datavetenskap
– Jag har inte sett att vi har fått något erbjudande om att vara med, så jag vet inte hur vi ställer oss till det.
Tror du att genuscertifiering är ett användbart verktyg för ert jämställdhetsarbete?
– Jag kan inte svara på det, eftersom jag inte känner till det tillräckligt.
Hur arbetar ni med jämställdhet idag?
– Vår institution är ju väldigt snedfördelad när det gäller både studenter och lärare, så vi försöker skapa kvinnliga förebilder med tjejer bland övningsassistenterna och kvinnliga post docs. Vi försöker också vara medvetna om vilka exempel vi använder i undervisningen, så att vi inte nischar det åt det manliga hållet.
Kerstin Sandell, prefekt för centrum för genusvetenskap
– Jag har tänkt att vi avvaktar pilotprojektet. Men om man tittar på hur genuscertifieringen är utformad, ser man att vi redan för mycket av de diskussionerna här. Det är ju vårt ämne, det är genus vi forskar och undervisar i.
Tror du att genuscertifiering är ett användbart verktyg för ert jämställdhetsarbete?
– Ja, jag tycker att det är ett väldigt bra verktyg eftersom det handlar om eget ansvar och självvärdering. Jag tror att det är ett mer motiverande och intresseväckande sätt att arbeta på än att bara jobba efter jämställdhetsplanen, som ju kommer uppifrån.
Hur jobbar ni med jämställdhet idag?
– Vi jobbar enligt vår jämställdhetsplan. Men genusperspektiv genomsyrar hela vår verksamhet och vi arbetar väldigt medvetet med det. Vi tittar på mångfald när det gäller klass, kön, etnicitet och sexuell läggning och försöker inkorporera de perspektiven i vår undervisning.
Magnus Karlsson, studierektor för grundutbildningen på sociologiska institutionen
– Vår inställning är att genusfrågor är viktiga både på institutionsnivå och i undervisningen, men vi har inte haft någon aktiv diskussion om genuscertifiering såhär långt. Genus är ju en fråga som ligger inom vårt arbetsområde, så vi tillämpar redan ett genusperspektiv i undervisningen.
Tror du att genuscertifiering är ett användbart verktyg för ert jämställdhetsarbete?
– Jag känner inte att jag kan uttala mig om det, eftersom vi inte har fattat något beslut om genuscertifiering. Men jag tycker att det är mycket viktigt med jämställdhetsarbete.
Hur jobbar ni med jämställdhet idag?
– Vi arbetar med att aktivt föra in ett genusperspektiv i undervisningen och vid rekrytering av anställda. Vi försöker också se över kurslitteraturen och synliggöra om det eventuellt är en övervägande del manliga författare. Samtidigt är vi en förhållandevis jämställd institution med fler kvinnliga än manliga professorer och så vidare.
Foto: James Jones Huang
