Genuscertifieringen har kallats allt från diktatortaktik till förmynderi och fått delar av akademin att se rött.
Nu går projektet in i nästa fas i kampen för ett jämställt universitet.
Under 2010 ska genuscertifieringen gå från pilottest till att bli en del av det fortlöpande jämställdhetsarbetet. Med 1,7 miljoner kronor från regeringen är förhoppningen att Lunds universitet ska bli ett föredöme för andra högskolor och universitet. Men intresset från institutionerna är fortsatt svalt.
– Det vi nu startar upp ska fortgå som en del av verksamheten vid universitetet, säger Kajsa Widén, projektledare för genuscertifieringen på institutionsnivå.
– Vi genomför ett genuscertifieringsarbete som på längre sikt förhoppningsvis ska förändra de rådande maktstrukturer som fortfarande existerar här, liksom inom andra universitet och högskolor, fortsätter hon.
Kvinnorna utestängda
Fysiska institutionen, institutionen för energivetenskaper och institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper har under 2009 påbörjat arbetet med en ny metod för att komma åt jämställdhetsproblemen. Även den snart nedlagda Trafikflyghögskolan har deltagit.
Att det uppkommit strukturer som ger ojämlika förutsättningar är inte svårt att förstå i ljuset av universitetets historia, menar Kajsa Widén.
– De första 200 åren hade kvinnorna inte tillträde till Lunds universitet. Det är klart att det påverkar hur organisationen ser ut. Den anpassas till enbart en kategori, nämligen män.
Vill vara en förebild för andra
Men intresset vid institutionerna är alltjämt svalt. Trots att ett erbjudande har gått ut till alla institutioner, är det för närvarande bara tre som deltar. Kajsa Widén har svårt att säga vad som ligger bakom ointresset.
– Det kan vara allt ifrån tidsbrist till att det saknas kunskap om vad det här handlar om. Det finns även institutioner som avvaktar på grund av exempelvis prefektbyte eller större omorganisationer. Men jag tror mycket på det goda exemplet. Jobbar vi på ett positivt sätt, följer andra efter.
Det gäller inte enbart inom det egna universitetet.
– Vi vill gärna vara en förebild för andra universitet och högskolor. Vi har blivit inbjudna att föreläsa på andra ställen och det finns ett intresse för det vi gör.
Bygger på frivillighet
Kajsa Widén betonar att genuscertifieringsarbetet inom Lunds universitet bygger på frivillighet och kreativitet. Det är institutionerna själva som tagit initiativ och driver arbetet.
– Ofta finns en vilja till förändring, men många är osäkra på vad de kan göra. Det är här vårt projekt kommer in, som ett redskap.
Trots att institutionerna själva styr och utvärderar arbetet har projektet med genuscertifiering fått häftig kritik. Steven Sampson, docent i socialantropologi vid Lunds universitet, har i Lundagård kallat det ”genusfascism” och uttryckt oro för att det ska leda till ideologisk likriktning.
Kritiken förvånar inte Kajsa Widén.
– Akademins sätt att tänka och agera är ofta med skepticism, förhoppningsvis en konstruktiv sådan. Vår metod är en väg att gå. Den är väl värd att pröva, eftersom den är förankrad inom genusforskning, ett vetenskapligt område liksom andra forskningsområden.
Läs mer om fysiska institutionens jämställdhetsarbete
Foto: James Jones Huang
