Nästa år höjer regeringen fribeloppet för arbete vid sidan av studierna – trots att ett höjt fribelopp inte får fler studenter att arbeta.
Foto: Pressbild
I nuläget får en heltidsstudent tjäna cirka 107 000 kronor per år, före skatt, utan att få studiemedlet reducerat. Den 1 januari 2011 kommer fribeloppet att höjas till 136 400 kronor. Med höjningen vill regeringen ge fler studenter möjlighet att arbeta vid sidan av studierna, samt skaffa sig arbetslivserfarenhet.
– Vi gör en kraftig höjning för att det ska löna sig för studenter att arbeta, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.
Fribeloppet har ingen effekt
CSN:s statistik visar dock att ett höjt fribelopp inte får fler studenter att arbeta. Vårterminen 2001 arbetade 45 procent av studiemedelstagarna vid sidan av studierna. Till hösten samma år höjdes fribeloppet från 50 000 till 90 000 kronor per år för en heltidsstuderande.
Utslaget? Två år senare, under höstterminen 2003, jobbade 35 procent av studiemedelstagarna – en minskning med tio procentenheter efter fribeloppshöjningen.
Konjunkturen påverkar
Lundagård har fått ta del av CSN:s rapport Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009 som publiceras i dagarna. Rapporten visar att antalet arbetande studiemedelstagare har minskat med fem procentenheter mellan år 2007 och 2009, från 46 till 41 procent.
– Min övergripande slutsats är att andelen som arbetar i betydligt större utsträckning beror på konjunkturläget än på fribeloppsgränsen, säger Carl-Johan Stolt, studiestödsutredare på CSN:s utvärderings- och statistikenhet.
Få påverkas av inkomstprövning
I Studiesociala kommitténs utredning från förra året fastslogs att sju procent av alla studiemedelstagare fick reducerat studiemedel med anledning av för höga inkomster.
”Det är alltså relativt få studerande som borde påverkas av inkomstprövningen”, skrev Studiesociala kommittén i SOU 2009:28. Ändå valde man att föreslå den höjning på 30 000 kronor per år som regeringen senare verkställde.
Tobias Krantz kommenterar inte några av siffrorna utan betonar i stället fördelarna med ett höjt fribelopp.
– Det finns säkert ett antal olika faktorer som påverkar. Det som för mig är viktigt med denna reform är att studenter som arbetar inte ska straffas, säger han.
Hade det inte varit rimligare att höja studiemedlet till en nivå som ger studenterna råd att ha studierna som enda sysselsättning?
– Själva avvägningen mellan hur mycket man kan jobba ska inte politiker göra, säger Tobias Krantz.
