… näringsminister Maud Olofsson med ägaransvar för Akademiska hus.
Hur ser du på att Akademiska Hus har en monopolställning och tar ut marknadshyror?
– Akademiska Hus är har en marknadsandel på ca 62 procent beräknat som andel av ytan för de svenska universitetens och högskolornas lokaler. Det innebär att Akademiska Hus är den ledande, men långt ifrån den enda hyresvärden. Eftersom svenska universitet och högskolor hyr också av andra företag är det viktigt att bolaget har hyror och villkor som överensstämmer med den övriga marknaden. I annat fall skulle konkurrensen snedvridas. Sedan 1992, då Byggnadsstyrelsen avvecklades, har alla myndigheter rätt att hyra lokaler av vem de vill.
Lunds universitet har länge haft problem med att stora lokaler stått tomma – för de ytorna har fått betala nästan lika mycket som för lokaler som används. Vore det inte rimligt att sänka hyran för tomma lokaler kraftigt?
– Som sagt är det är viktigt att Akademiska Hus har hyror och villkor som överensstämmer med den övriga marknaden. I annat fall skulle konkurrensen snedvridas. Universiteten bestämmer själva vilka lokaler man vill hyra och vilka renoveringar man vill göra. För detta tar Akademiska hus en marknadsmässig hyra.
Varför har Akademiska Hus ett vinstkrav? Bör de ha det?
– Akademiska Hus är visserligen ett helt statligt ägd bolag, men dess verksamhet bedrivs i konkurrens med privata bolag. Staten som ägare måste av konkurrensskäl sätta marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget, annars snedvrids konkurrensen. Det finns också regler inom EU, så kallade statsstödsregler som säger att staten inte får subventionera verksamhet som är konkurrensutsatt.
Är det rimligt att Akademiska Hus har ett driftöverskott på 3 miljarder för 2009?
– Akademiska Hus driftsöverskott, det vill säga intäkterna från fastighetsförvaltningen med avdrag för de direkta kostnaderna för fastighetsförvaltningen var förra året 3,149 miljarder kronor. Efter avdrag för värdenedgång i fastigheterna, centrala administrationskostnader, finansiella kostnader (d.v.s. främst räntor på lån) och skatt på totalt 2,178 mdkr, blev årets resultat 971 mkr. Ägarens avkastningskrav på 6,5 procent, mätt som avkastning på eget kapital uppnåddes därmed inte för 2009. Utfallet blev för 2009 4,0 procent. Dock ska målet ses över en konjunkturcykel, d.v.s ca fem år.
I den ursprungliga Autonomiutredningen föreslogs att ägandet av Akademiska Hus skulle överföras till lärosätena gemensamt. I den propositionen som snart väntas komma har detta strukits. Varför tog regeringen inte chansen att förändra?
– Utbildningsdepartementet ansvarar för beredningen av den s.k. Autonomiutredningen.
Hur skulle du vilja förändra Akademiska Hus och universitetens lokalförsörjning?
– Jag vill att Akademiska Hus erbjuder landets universitet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forskning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget ska verka på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens. Jag vill att Akademiska Hus i sin verksamhet arbetar effektivt och hållbart. Jag tycker det är bra om konkurrensen ökar på området.
Fotnot: Intervjun är gjord via mejl.
Foto: Pawel Flato (pressbild)
