I vanlig ordning vill man inte uttala sig om det specifika fallet, men från Migrationsverket ges ett tydligt besked: de gör aldrig avsteg från minibeloppet.
Gunilla Wikström, chef på arbetstillståndsenheten på Migrationsverket i Norrköping, menar att man endast kan utgå från vad den sökande anför och de villkor som lagen stipulerar vid beslut om uppehållstillstånd.
”Måste kunna försörja sig”
I utlänninglagen kan man läsa att lön, försäkringskydd och övriga anställningsvillkor ska följa svenska kollektivavtal, eller praxis inom yrket eller branschen. Dessutom ska individen kunna försörja sig på anställningen. I det här fallet innebär detta, enligt Migrationsverket, 13 000 kronor före skatt.
– Grundtanken är att man ska kunna försörja sig på arbetet. Man ska betala skatt, boende, hemförsäkring, hushållsel, resor till och från arbetet. Sedan ska man ha kvar ett disponibelt belopp som gör att man inte blir berättigad till försörjningsstöd hos kommunen, förklarar Gunilla Wikström.
Betalar ingen skatt som student
Att Jenica Frisque endast ansågs behöva 7 300 kronor i månaden för att ha möjligt att försörja sig som student, och att hon nu kommer att fortsätta verka inom studentlivet, gör ingen skillnad.
– Det beloppet betalar man ingen skatt på och det är satt i paritet med de svenska studiemedlen. Dessutom är det ju så att som studerande är man inte berättigad till socialt bistånd från kommunen, då får man i stället arbeta. För att bevilja ett arbetstillstånd måste vi se till att man klarar sin försörjning, utan stöd, säger Gunilla Wikström.
Det innebär i praktiken att det kan bli svårt för internationella studenter att bli kårordföranden i Lund så länge arvodet inte höjs?
– Jag har aldrig varit med om att vi har gjort avsteg från minimibeloppet. Och jag har svårt att se hur vi ska kunna göra det.
