Det är samma sak varje helg. Trots att förfesten är överens om att absolut inte hamna där slutar Matilda Berggrens kvällar alltid på det där förbannade haket på Kungsgatan.
Lördag och förfest. Nyöppnad bira, Spotifykrig och goda vänner.
– Var ska vi dra sen då?
– Hm.. det är inte riktigt bestämt än. Alla har inte studentleg så… vi kan inte dra på nation.
– Vi drar till nåt ställe vi inte brukar hänga på den här gången tycker jag. Är folk på att åka till Malmö?
– Nja, palla ta tåget liksom, också hinner man ju bli nykter innan man är framme, och det regnar. Men vafan, Ariman då?
– Näää! Fan, inte Ariman, inte nu igen. Allt, utom Ariman.
– Botulfs?
– Amen lägg av, är du alkis eller?
– Nä nä.. men Herkules då?
– Men vafan, betalar din pappa eller?
– Näää men okej, jag håller med, jag är också trött på Ariman. Verkligen, var som helst, men INTE Ariman!
Fem bira senare trängs man bland gamla ligg och glömda vänner från gymnasietiden på…just det, Ariman. Jag blir lika konfunderad varje gång. Vad var det som hände? Skulle vi inte vidga våra vyer den här kvällen, skulle vi inte dra nytta av vår ljuva ungdom och spendera den annorstädes, andas in lite ny luft? Vad är det egentligen som sker när stegen undermedvetet och magnetiskt styr kosan mot detta svettluktande skyffe på Kungsgatan?
I den persiska mytologin är Ahriman en ond, utåtriktad ande som spelar en stor roll i människans val. I samexistens med den gode guden Ohrmuzd kämpar de båda mot varandra intill erans slut. I den avslutande drabbningen ska den ursprungliga, rena och välsignade tillvaron upprättas. Enligt den ytterst tillförlitliga källan Wikipedia är Ahriman den världskraft som i människan skapar ångest, depression, cynism, uppgivenhet och kollektivism. Läs föregående mytologifakta jag nyss delade med mig av här och ha Lunds egna Ariman i åtanke. Caféets namnval kan omöjligt vara en slump. I nyktert tillstånd är vi bestämda, med den gode Ohrmuzd tryggt på vår axel. Vi ska inte låta Ahriman styra våra val. Men någonstans i det osobra övertagandet tar den onda anden över, vinner striden och vi ger oss hän. Cynismen, uppgivenheten och kollektivismen omfamnar oss och plötsligt känns en kall öl på Ariman helt rätt. Ja, i det närmsta rent och välsignande.
Jag har en vän som i längre perioder bor i London. Varje gång han kommer hem vill han gå till Ariman. Alla säger bestämt nej, men likförbannat sitter vi där och avrundar kvällen ändå. Och skyller på att vår vän från London ville dit. Han tycker det känns betryggande att gå till Ariman, man vet vad man får. Och kanske är det just det som Arimans bitterljuva förbannelse består av; tryggheten.
Att det är lite som att komma hem. Visst, oddsen för att hitta en sittplats på Ariman klockan halv ett en lördagskväll är ungefär lika höga som att vinna en miljon på Triss. Och visst, dansgolvet är egentligen inget dansgolv utan ett utrymme där man flyttat bort bord och stolar. Och ja, du kommer antagligen att hamna bredvid ett gudsförgätet engångsligg i barkön. Med vad fan, när man står där med en nyköpt stor stark till förnämligt pris och delar kvällens destruktiva beslut tillsammans med gamla goda vänner så känns de hipsterglasögonbeklädda credfolkets stämning på Babel eller Debaser i Malmö kall och skrämmande och inte alls lika avspänd som i Arimans före detta inrökta lokaler.
På Ariman har jag tagit mina första stapplande munbloss, genomlidit ett och annat trevande date-försök och fått oförglömliga alkoholhaltiga nätter. Där har jag haft livliga diskussioner om allt och inget, hatat, älskat och dansat till allt från glädjesprudlande soul, skakig ska till hardcore gangstarap.
Gångavstånd, ingen jävla VIP-kö och snabb spritservice. Ariman, din förbannelse har mig lindad runt lillfingret. Men på lördag ska jag inte gå till Ariman. Eller… vi får se.
HELGENS MÅSTEN
(eller saker man kan göra istället för att gå till Ariman)
Fredag: 1000 Punks på Mejeriet i Lund. Klubben som tycker att det spelas alldeles för lite punk är tillbaka.
Fredag: Kärleksklubben på Babel i Malmö. Babels klubb med dansgaranti har höstpremiär efter sommaruppehållet, med bland annat DJ Jesaja och San One från Booty and the Beat bakom mixerborden.
Lördag: New Young Pony Club på Debaser i Malmö. Det brittiska electropopbandet New Young Pony Club är bandet som turnerat med bland annat Lily Allen och som vars sångerska beskrivits som en ung Debbie Harry. På lördag spelar de på Debaser i Malmö. Då är det också sista chansen att trängas med folk och fä på Debasers beryktade uteservering. Sörpla nåt gött i deras trivsamma korgsoffor innan hösten kommer och våldtar oss alla.
Fredag till söndag: Fröken Märkvärdig & Karriären på Biograf Panora i Malmö. Filmen visas hela helgen kl 17.30 och är baserad på Joanna Rubin Drangers tecknade roman med samma titel. Handlingen beskrivs som ” En galghumoristisk animerad film om inre demoner, övermäktiga föräldrakrav och karriäristisk härdsmälta.” och listan för röstskådespelare imponerar med namn som Vanna Rosenberg, Johan Rabaeus, Claire Wikholm, Ann Petrén och Michelle Meadows.
