Studenterna klarar färre poäng än förväntat för varje termin som går. Det visar en ny undersökning från Högskoleverket. I eftersvallet har studerande dömts ut som lata. Helt fel enligt både Högskoleverket och studenterna själva.
Var du en av dem som registrerade dig för några poäng för mycket nån termin, i förhoppning om att kunna hinna gå den där kursen i faunahistoria? Gick det kanske inte helt som planerat, och tentan blev liggande? Ja då är du en av dem som hamnat i statistiken.
Färre blir klara i tid
För första gången har högskoleverket, HSV, tagit reda på i hur stor utsträckning studenterna slutför sina kurser. Under en femårig studie har de följt utvecklingen av studenternas prestationsgrad, det vill säga till vilken grad de registrerade studierna avslutas. Det är bland annat utifrån denna prestationsgrad som universitetet tilldelas sina medel från staten. Under läsåret 08/09 var riksgenomsnittet 79 procent, vilket också var den siffra som Lunds universitet kunde visa upp. Det nationella snittet var för fem år sedan 83 procent.
Distansstuderande främsta orsak
Orsaken till denna sänkning kan HSV främst härleda till den stora ökning av distansstudenter, som ökat i antal med 45 procent. Även de som studerar fristående kurser drar ner sittet, då endast 63 procent av de som registrerar sig där klarar av sina poäng. Enligt rapporten är orsaken oftast den att de studenterna inte pluggar för att i första hand ta poäng.
”Lata studenter”
Reaktionerna från nyhetssverige lät inte vänta på sig. I gårdagens webbupplaga av DN kunde man läsa om ”de lata studenterna”. Och Dagens industri basunerade ut att ”här slappar studenterna mest”- med medföljande lista över lärosätena med lägst värden. Men är det så enkelt?
– Nej, herregud. Det är det vi vill visa med denna första undersökning som vi gjort. Genom att gå lite djupare in på varför vissa lärosäten presterar lägre, och börja undersöka variabler såsom utbildningsformer, kan vi visa att det finns andra orsaker som kan förklara lägre prestationer i kvalitetsmåtten, som exempelvis prestationsgraden är, säger Lena Eriksson som arbetar i HSV:s utredningsgrupp.
Handlar inte om slapphet
Studenter som Lundagård pratat med tycker även de att kritiken som riktats från medierna är missvisande.
– Det handlar verkligen inte om någon sorts lathet, utan problemet kan inte göras så enkelt. Synen på utbildning genomsyras alltför mycket av en ekonomisk agenda där endast lönsamhet räknas, och inte kunskapen, säger Sebastian Andersson, 22.
– Jag har verkligen inte fått intrycket av att det skulle finnas en slapp inställning till studierna, säger Johanna Larsson, 21.
Fler variabler
Utredningsgruppen ska nu gå vidare, och undersöka andra variabler som kan vara aktuella. Härnäst kommer de inresande internationella studenterna att granskas. Enligt HSV bidrar de sannolikt till att dra ner resultaten. Utredaren Lena Eriksson tror att även resursbrist och ett ökat antal studenter spelar in.
– Det finns absolut en möjlighet att resurserna kan spela in här, vi har tidigare visat i andra undersökningar att de minskade resurserna, speciellt till humaniora/samhällsvetenskapen påverkat resultaten. Och de ökade antalet studenter kan säkerligen också spela en roll, säger Lena Eriksson.
