Studentinflytandet fungerar sämre ju närmare studenterna arbetet sker. Det är en av slutsatserna som Högskoleverket drar efter att ha kartlagt studentkårernas verksamhet innan obligatoriet avskaffades.
På central nivå är beslutsprocesserna tydliga och studentinflytandet välfungerande. Men vid fakulteterna är organisationen sämre vilket får negativ inverkan på studenternas möjligheter att påverka. Allra värst är det på institutionsnivån, där organisationen på vissa ställen är så dålig att studentinflytandet inte fungerar alls.
36 kårer svarade
Det är resultatet av en kartläggning som Högskoleverket har gjort av hur studentkårernas verksamhet fungerade innan obligatoriet avskaffades den 1 juli i år.
Kartläggningen grundar sig på en webbenkät som Högskoleverket skickade ut till landets studentkårer under försommaren.
36 kårer besvarade enkäten, och i den rapport som Högskoleverket släppte på onsdagen konstateras att både de formella beslutsprocesserna, de informella kontakterna och organisationen för studentinflytandet fungerar avsevärt bättre på central universitetsnivå än på de enskilda institutionerna.
Flera viktiga frågor
Syftet med Högskoleverkets kartläggning är att skapa ett underlag som framöver kan användas för att utreda hur avskaffandet av kår- och nationsobligatoriet påverkar studentinflytandet och kårernas verksamhet.
Inflytandet på institutionsnivå är ett område där verket ser förbättringsmöjligheter. Andra viktiga områden är hur kårerna påverkas av eventuella nedskärningar, hur finansieringen ska lösas och hur oberoendet gentemot universitetet ska säkras.
Rapporten i sin helhet finns här.
