Mer studielån, ökad utbildningskvalitet och höjt fribelopp. Det är några av de viktigaste studentsatsningarna i budgetpropositionen som regeringen presenterade på tisdagsmorgonen.
– Det är ingen kioskvältare.
Det sa Eino Örnfeldt, chef för universitets- och högskoleenheten vid utbildningsdepartementet, när han presenterade höstbudgeten i Universitetshuset i centrala Lund på tisdagsmorgonen.
Och mycket riktigt var det mesta känt sedan innan.
Inriktningen på regeringens högskole- och forskningspolitik är tydlig: Under de kommande åren gäller det att genomföra de reformer av den högre utbildningen som redan sjösatts, inte att dra igång nya satsningar.
De viktigaste högskole- och forskningspunkterna i budgeten är:
Satsning på utbildningskvaliteten. Med start 2012 kommer utbildningarna i samhällsvetenskap och humaniora att tillföras 200 miljoner. 2013 vankas ytterligare 400 miljoner.
Utslaget per helårsstudent innebär satsningarna att ersättningen från staten ökar med 3 200 kronor, eller ungefär 15 procent, från 2013. För Lunds universitets del innebär det 23 miljoner kronor mer 2012 och 46 nya miljoner från och med 2013.
Syftet med satsningarna är att studenterna ska få mer lärarledd tid. Exakt hur ofta studenter som läser humaniora och samhällsvetenskap i Lund kommer att få träffa sina föreläsare är dock inte klart.
Mer studielån. Från och med 1 juli 2011 ökar studiemedlets lånetak med 498 kronor i månaden. Om du tar fullt lån och bidrag får du då 9 400 kronor i månaden.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, är kritiska till att studiemedelshöjningen endast består av mer lån. SFS förordar en ökning av bidragsdelen, med målsättningen att studiemedlet ska utgöras av hälften lån och hälften bidrag.
Höjt fribelopp. 136 400 kronor per år före skatt. Så mycket kan du tjäna från och med 1 januari 2011 utan att studiemedlet sänks. Det är en höjning med ungefär 30 000 kronor jämfört med dagens nivå. Frågan är om satsningen kommer bli ett slag i luften.
I mars kunde Lundagård berätta att fribeloppshöjningar inte får studenterna att arbeta mer.
Studieavgifter. Svenska lärosäten ska konkurrera med kvalitet, inte främst med gratis utbildning. Det anser regeringen, som därför har beslutat att införa studieavgifter för utomeuropeiska studenter.
Avgifterna kommer införas hösten 2011. Hur mycket det ska kosta att läsa i Sverige bestämmer lärosätena själva, men regeringen kräver att avgifterna täcka hela kostnaden för utbildningen.
Som en konsekvens av detta kommer de statliga anslagen att minska.
2011 kommer Lunds universitet anslag att minska med 9 miljoner. 2013 beräknas minskningen uppgå till dryga 41 miljoner.
Stipendier. I samband med att studieavgifterna införs 2011 inrättar regeringen två stipendiesystem. Stipendierna är huvudsakligen avsedda för studenter från biståndsländer.
Det ena, som omfattar 30 miljoner kronor per år från 2011, inriktar sig främst mot studenter från länder som Sverige redan har ett etablerat utvecklingssamarbete med. De stipendierna ska täcka såväl studie- som levnadskostnader.
Det andra stipendiesystemet riktar sig till särskilt kvalificerade studenter som inte omfattas av det första systemet. Dessa stipendier ska enbart gå till att finansiera hela eller delar av studieavgifterna.
Kvalitetsbaserad resurstilldelning. Från 2013 kommer medel tillföras lärosätena baserat på utbildningsutvärderingar som Högskoleverket kommer genomföra 2011 och 2012.
I ett första skede kommer 95 miljoner att fördelas utifrån utvärderingarna. När systemet är fullt utbyggt kommer den summan att vara 295 miljoner.
Fortsatt forskningssatsning. 2008 lade regeringen fram en forsknings- och innovationsproposition där fem miljarder kronor avsätts till området under perioden 2009-2012.
2011 kommer forskningen att tillföras ytterligare 500 miljoner kronor. Av dessa kommer 300 miljoner gå till lärosätenas strategiska forskning. För Lunds del innebär det att universitetes strategiska forskning tillförs knappt 30 miljoner kronor.
Höjt avdrag för privatuthyrning. Om regeringen får som den vill kommer schablonavdraget på intäkter från uthyrning av privata bostäder höjas. Det innebär till exempel att människor som hyr ut rum till studenter kan göra skatteavdrag på 18 000 kronor, jämfört med dagens 12 000 kronor.
Regeringen hoppas att detta ska stimulera privat uthyrning.
