Könssegregerade spex är en kvarleva som borde ha slopats för länge sedan. Att de får leva kvar visar vilken instängd bubbla Lund kan vara. Det skriver Eva Åkesson.
Studentvärlden i Lund är sjukt mycket mer spännande och roligare än i
de flesta städer jag besökt. Mycket i Lund baseras på traditioner,
något som känns tungt och coolt vid ett första besök vid AF-borgen,
när studentsångarna samlas framför rektorshuset första maj eller vid
blotta anblicken av Universitetsbiblioteket (gärna med röda höstlöv,
det kan knappast bli mer Gilmore girls än så).
Nöjesvärlden berikas av studentteater, spex och musik. Men tack vare stela lundatraditioner är inte alla spex vad de enligt konstens alla regler borde vara.
År 2010 är det fortfarande okej med könssegrering. Det har skrivits spaltmeter
om detta fenomen tidigare och argumenten som talar mot uppdelning av
tjejer och killar som får vara på scen behöver knappast dras igen.
Det är både märkligt och förlegat men framförallt saknar det ursäkter och
rimliga förklaringar.
Lundaspexarna framstår i mina ögon som en rest och kvarleva från något som borde gått igenom en seriös make-over för länge sedan. Att ingen sådan har tvingats fram tyder på att Lund verkligen tillåter sig att leva i en verklighetsfrånvänd bubbla.
Inte heller håller Boelspexarna ens som ett alibi. En uppdelad
spexvärld gör knappast något bättre utan upprätthåller snarare
traditionerna. Idén att separera tjejer och killar känns ungefär lika
fräsch som att börja sjunga ”Tjejer, vi måste höja våra röster för att
höras”.
Nu släpper Toddyspexarna in tjejer på scenen och det är bara att
gratulera. En regissör kandiderade på att göra spex med både tjejer
och killar – och det gick hem.
Lundagårds reportage om Toddyspexarna är en glädjande story, samtidigt som den pekar på hur mycket upp-och-ner-vända-världen Lund ännu är.
Att det inte är självklart för vem som vill att söka scenplatser är genant.
I dag rapporterar Lundagård.se att övriga könssegregerade spex, Lundaspexarna och Boel,
inte tänker följa Toddyspexarnas initiativ. Vad gäller Lundaspexarna
tänker jag mig att det lär krävas ett litet mirakel eller några tuffa
människor med civilkurage nog att få igenom en förändring.
Nog för att Boel var ett nödvändigt statement när det startades på 90-talet, men de borde givetvis också tänka om. Segregering håller som bekant inte i
längden. Historien har ganska tydligt visat på det.
Och humorsverige lär må bra av att fostra både tjejer och killar som kan göra roligt, fantastiskt och underhållande lundaspex – och som kan göra det
tillsammans.
HELGENS MÅSTEN
Fredag-lördag: Som journaliststudent på praktik befinner jag mig i Närke,
där det just nu pågår en bokmässa på Slottet. Om jag vore på plats i
Lund skulle jag definitivt besöka motsvarigheten Litteralund. Sött
bokmecka.
Fredag: Heartbeats med Lissi Dancefloor Disaster (som bland annat har Le
Tigre som förebilder!) på Blekingska, fredag.
Fredag-lördag: Toddyspexarna! För att hylla att de gått över till den Goda Sidan. På turné till Ystad på lördag.
