Efter ett otal turer fick Jenica Frisque för en knapp vecka sedan det efterlängtade beskedet: Hennes ansökan om uppehållstillstånd har beviljats.
Men trots det hotar det byråkratiska strulet den generösa inställningen till välutbildade svenskar som finns i Nordamerika.
Fredagen den 22 oktober skickade handläggaren på Migrationsverket ett mejl till Jenica Frisque.
Det dröjde dock till söndagen innan den kanadensiske kårpresidialen läste det. Hon mottog beskedet med en glädje som hon beskriver som enorm.
– Jag blev överlycklig, säger hon.
I mejlet stod att hennes ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd hade beviljats. Efter en mängd byråkratiska turer kan Jenica Frisque andas ut: Hon får stanna i Sverige.
Många i samma situation
Beskedet innebar slutet på en kamp som pågått sedan i juni.
Jenicas problemfyllda resa är bara ett i en lång rad av fall som fått Gunnar Njalsson att reagera.
Han har rötterna i såväl Norden som Nordamerika, är medlem i det kanadensiska konservativa partiet och grundare av det internationella forskningsnätverket Spacepol.
Han är även engagerad i att assistera yrkesverksamma människor från USA och Kanada som vill flytta till Norden för att arbeta.
– Jenica Frisques fall är unikt såtillvida att många har ställt upp för henne, inte minst från universitetets håll. Men det finns många människor som är i samma situation och inte har någon som hjälper dem, säger han.
”Stämningen närmar sig kokpunkten”
Det stora antal människor som stöter på byråkratiska hinder som nordamerikaner möter när de vill bosätta sig och arbeta i Sverige har fått Gunnar Njalsson att skriva en rapport som han spridit bland amerikanska och kanadensiska senatorer. I rapporten nämner han bland annat de hinder som Jenica stött på.
– Flera har visat intresse. På vissa håll närmar sig stämningen kokpunkten när det gäller den krångliga byråkratin. Det är mycket lätt för högutbildade människor från Norden att komma till Amerika och arbeta, men åt det andra hållet är det fruktansvärt svårt, säger han.
Enligt Njalsson har frustrationen också en historisk grund.
– Under mycket lång tid har människor från Norden massinvandrat till framförallt USA. Men när nordamerikaner vill invandra till Norden har de i nästan 30 år stött på enorma byråkratiska hinder.
Kanada mer generöst
Svårigheterna kan leda till att öppenheten i den nordamerikanska immigrationspolitiken begränsas.
– Det pågår en debatt om att förändra regelverket gentemot Sverige och flera andra nordiska länder. I både USA och Kanada kan öppenheten komma att bergänsas. Om inget förändras kan massinvandringen till USA och Kanada ha upphört om 20 år, säger Gunnar Njalsson.
Känner inte till debatten
Peter Mörkeberg, immigrationsansvarig på den kanadensiska ambassaden i Stockholm, håller med om att Kanada slår Sverige i öppenhet.
– Kanada tar emot 250 000 människor om året så visst kan man säga att det finns en generösare inställning där jämfört med i Sverige. Men det finns en omfattande lagstiftning om uppehålls- och arbetstillstånd i båda länderna, säger han.
Men någon debatt om att göra migrationslagstiftningen snävare känner inte Peter Mörkeberg till.
– Den bilden delar inte jag. För ett antal år sedan införde ju Sverige arbetskraftsinvandring så jag tycker att det har blivit öppnare. Dessutom är Sverige ett ganska litet land i sammanhanget.
Gunnar Njalsson är inte förvånad över att ambassaden inte känner till problemen.
– Det kanadensiska utrikesdepartementet har inte något system för att upptäcka denna typ av hinder.
Nu efterlyser han en lagändring.
– Den svenska alliansregeringen måste ändra lagen snabbt så att inte fler tvingas gå igenom det som Jenica fått utstå, säger han.
