Jenica Frisque fick stanna i Sverige efter att kåren höjt hennes lön. Men problemen för internationella studenter som vill bli presidialer kvarstår. Varken ministern eller Migrationsverket vill se över reglerna.
– Det är svårt att göra avsteg från lagen för enskilda yrkesgrupper, säger Gunilla Wikström på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet.
13 000 kronor före skatt. Mindre än så går det inte att klara sig på i Sverige. Det är en bedömning som varken migrationsminister Tobias Billström (M) eller Migrationsverket ser någon anledning att ändra på.
Detta trots att den sannolikt leder till att nästa internationella student som väljs att leda en kår eller nation i Lund kommer nekas uppehålls- och arbetstillstånd. Fler riskerar alltså att kastas ut efter att ha genomgått samma process som Jenica Frisque beskrivit som ”mardrömslik”.
”Migrationsverket tolkar reglerna”
Men i ett mejl till Lundagård skriver migrationsminister Tobias Billström (M) att han inte tycker att lagstiftningen bör förändras: ”Reglerna för arbetskraftsinvandring anger att lönen ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket. I övrigt är det Migrationsverket som självständigt tolkar reglerna. Jag tycker definitivt att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring har bidragit till högskolans internationalisering.”
Men Gunilla Wikström, chef för arbetstillståndsenheten på Migrationsverket, menar att ministern överdriver verkets befogenheter.
– Detta regleras i utlänningslagen och där står dels att man ska ha en lön som går att försörja sig på och att lönen och andra villkor ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket. Det är det sistnämnda som ministern hänvisar till när han säger att vi på verket tolkar bestämmelserna, säger hon.
”Gör inte avsteg”
Jenica Frisques ursprungliga lön, som var lika hög som hennes två kollegor i Samhällsvetarkårens presidium och i nivå med övriga kårer i Lund, skulle med största sannolikhet kunna anses vara i enlighet med ”praxis inom yrket”.
Men på försörjningspunkten tar det stopp. Där finns inget utrymme för tolkning, enligt Gunnilla Wikström.
– Vi utgår från nivån när man har rätt till försörjningsstöd och sedan lägger vi på schablonkostnader för bland annat el, hemförsäkring och resor till jobbet. Den bedömningen gör vi inte avsteg från, säger hon.
Men som studenter får ju klara sig på maximalt omkring 8 000 kronor i månaden från CSN. Tycker du inte att bestämmelserna slår snett här?
– De är ju främst avsedda för folk som kommer hit för att arbeta, och vad jag förstår så gör kårordföranden ofta uppehåll i sina studier när de arbetar för kåren, så i det avseendet är de ju en speciell grupp. Men vi kan inte göra olika bedömningar för varje enskild yrkesgrupp. Lagen är mer generell än så.
”För mig är det ett enskilt fall”
Trots att nästa internationella student som hamnar i Jenica Frisques situation sannolikt kommer stöta på precis samma problem planerar Migrationsverket inte att se över sina rutiner.
– För mig är detta ett enskilt fall. Jag har väldigt svårt att bedöma om hur vanligt detta kommer bli framöver. I nuläget är det inte aktuellt att göra några förändringar, säger Gunilla Wikström.
I stället ger hon internationella studenter med kårdrömmar rådet att tala väl för sin sak.
– Jag rekommenderar att man i sin ansökan tydligt beskriver vad kåruppdraget innebär och hur det fungerar så att vi kan ta ställning, säger hon.
