Studenter med medelmåttiga gymnasiebetyg kan prestera lika bra på universitetet som toppgymnasister.
Det menar Leif Bryngfors, som introducerade SI-metoden på LTH för 16 år sedan.
För Lundagård berättar han att metoden kan ge fördelar både vid universitetet och i arbetslivet.
Efter en studieresa till USA startade Leif Bryngfors, chef för SI-centrum vid Lunds tekniska högskola, ett pilotprojekt 1994.
Han introducerade den amerikanska SI-metoden på LTH. Målen var att underlätta övergången från gymnasiet till universitet för nya studenter, och att anpassa universitetsutbildningen till att personer som väljer att börja studera kan olika mycket.
– Idén är mycket enkel. SI-gruppen består av 8-15 studenter som träffas en eller två timmar i veckan tillsammans med en äldre student som handledare, och knyter an till kurser som är svårare. Det är frivilligt att delta och fungerar som ett komplement till den ordinarie undervisningen, säger Leif Bryngfors.
Ingen intelligensfråga
Leif Bryngfors menar att SI-metoden ger kunskap som universitetet normalt inte förser studenterna med, så kallad dold kunskap. Han poängterar också att det är viktigt att inte göra det till en fråga om intelligens.
– Skillnaden mellan inlärningstekniken på gymnasiet och universitetet är att det är mycket mer abstrakt på universitetet. Det är mer material, svårare litteratur och svårare tillämpningar. Vissa kanske tar med sig sin studieteknik från gymnasiet, medan andra kanske inte vet hur de ska strukturera högskolestudierna, berättar han.
Skapar nya möten
Och det är där SI-metoden kommer in. SI-ledaren ser till så att tysta studenter får prata lika mycket som dominanta, stannar processen när gruppen diskuterar svårare moment och tillför en gruppdynamisk och kreativ process som gör att alla kommer till tals, enligt Leif Bryngfors.
– Dessutom sätts man samman med personer man vanligtvis inte skulle möta, vilket gör att gruppen blir en blandning av starka, svaga och mellanstarka – som alla vinner på att delta, säger han.
Effektiv metod
Och metoden fungerar. Enligt en utvärdering har studenter som är aktiva i SI-grupperna ofta medelmåttiga gymnasiebetyg, men i slutändan av kursen visar det sig att det inte är så stor skillnad i prestationerna, i jämförelse med studenter med höga gymnasiebetyg som inte deltar i grupperna i samma utsträckning.
Blir populärare
Deltagandet i SI-grupperna har ökat med åren. Från början var det inte många som förstod vad metoden egentligen innebar. Tankesättet fanns inte i Sverige tidigare, enligt Leif Bryngfors.
– Men efter vår utvärdering har vi kunnat presentera ett konkret resultat, vilket har gett större genomslagskraft. Jag upplever att SI fått mycket uppmärksamhet utanför universitetet men för att uppmärksamma det mer inåt hoppas jag att ni studenter kan lyfta upp det så att spridningen kommer under ifrån, säger Leif Bryngfors.
Fördelar också i arbetslivet
Förutom förbättrade betyg menar han att fördelarna med SI är enorma.
– Jag har kontakter som har nytta av SI-metoden dagligen i sitt arbete som till exempel konsult. Tittar man på mindre institutioner där flera klarar kurserna tjänar de på att fler kanske stannar kvar som forskare vid institutionen. Ser man på universitetet som stort kan SI-metoden fungera som rekryteringsfördel och ur ekonomisk synpunkt tjänar man på SI-metoden genom att fler klarar studierna under sina studiemedel och fortare kommer ut i arbetslivet, säger han.
